Sic tran’si t glo’ria mun’di, lat., ”sä förgår världens härlighet”, början till en katolsk kyrkosång. Siildons [sid’ns], Sarah, f. Kemble, 1755—1831, engelsk skådespelerska. S. var sin tids främsta tragedienne. S:s porträtt, utfört av målaren Gains-borough, är mycket berömt. SidenfibroFn, kvävehaltigt, organiskt ämne, tillhörande den grupp av proteinämnen, som benämnes albumoider. Råsilke utgöres till större delen av S. , Sidenindustri. Det för S. nödvändiga silket erhålles från vissa fjärilars larver, de s. k. silkesmaskarna. Vid förpuppningen spinna dessa omkring sig en kokong av fina trådar. Efter lämplig behandling av kokongerna avhasplas trådarna, varvid råsilke erhäl-les, som omedelbart användes för vissa ändamål el. vidare förarbetas till sil-kesgarner och sidenvävnader av olika slag. — S. är av mycket gammalt datum. I Kina tillverkades siden redan tvåtusen år före vår tidräknings början. Till Europa kom sidenindustrin redan vid början av Medeltiden, dä siden började tillverkas i det grekiska kejsardömet. Till Spanien kom den genom araberna och spred sig därifrån vidare. Det främsta sidenproduceran-de landet i Europa är sedan gammalt Frankrike. Produktionen av silkesko-konger, som i olika länder bedrives i stor skala på så sätt, att äggen av silkesfjärilarna kläckas på späda mull-bärsblad i särskilt anordnade anläggningar och där få förpuppa sig, uppgick år 1924 till inemot 400,000 ton, bortsett från Kina, för vilket land pro-duktionssiffrorna äro mycket osäkra, men där dock produktionen med all säkerhet överstiger produktionen i världen i övrigt. Av kokongerna kan omkring 10 % tillgodogöras som rå-si Ike. Sidensvansen (Ampelis garrulus), fågel, hörande till tättingarnas ordning (Passeres). översidan är grå med rödbrun anstrykning. Den har tofs pä huvudet och granna, lackröda bihang på ving- och stjärtpennor. Om sommaren finnes den i Lappland. Vissa år kommer den i stora skaror om vintrarna söderut och håller då gärna till i rönnarna. Side’risk tid, se Stjärntid. Sideri’t, se Järnspat. Sideri’ter, järnmeteoriter, se Meteorer. Sidney [sid’ni], sir P., 1554—86, engelsk skald. S. var en av de förnämsta diktarna i England under Elisa-bets tidevarv. Hans mest bekanta arbete är sonettsamlingen Astrophel and Stella, i vilken han använder Petrarcas sonettform. Sidolinjen är ett för fiskarna egendomligt organ, som består ay ett. smalt rör, klätt av sinnesceller, vilket löper längs kroppssidorna. S. står genom öppningar i förbindelse med ytan. Man vet ej med säkerhet, vad S. fyller för ändamål. Möjligen är S. ett organ, genom vilket fisken får intryck av vattnets beskaffenhet. Si’don, det forna Feniciens äldsta stad, belägen på en udde vid Medelhavet, något östligare än nuvarande Saida. Efter att ha tillhört assyrier, babylonier, perser och macedonier kom S. under det romerska väldet. S. var känt för sina konstalster samt sin handel med purpurfärg, bärnsten och glas. I närheten av S. finnas många klippgravar. Siebenbiirgen [si’benbyrgenl el. Transsylvanien, förr storfurstendöme i den österrikisk-ungerska monarkien, sedan 1918 tillhörande Rumänien, är ett högland ö. om Ungerska slätten, omgivet av Karpaternas och Transsyl-vanska alpernas bergskedjor. 57,000 kvkm., 2,7 milj. inv. Landet är till % täckt av skogar (barrträd och ek). Jordbruk är huvudnäring. Majs är det viktigaste sädesslaget. Tobaksodling. Mineraltillgångarna äro betydande (guld, silver, järn, koppar, bly, salt, kol). Industrin är föga utvecklad. Handeln (jordbruksprodukter och trävaror) däremot livlig. Av invånarna äro omkring 55 % rumäner, 34 % ungrare, 8 % tyskar, de övriga slovaker, kroater, serber m. fl. — Historia. Under romartiden utgjorde S. en del av Dacien. 1004 erövrades det av Ungern. 1527 bildades ett suveränt furstendöme S., vilket under det följande århundradet bibehöll sin självständighet, tills det av fruktan för turkarna slöt sig till Österrike (1699). 1849 förklarades S. för österrikiskt kronland. År 1867 ingick S. union med Ungern, varvid den siebenbiirgska lantdagen upphävdes. Siebengebirge [si’ben-], vulkanisk berggrupp i Rhenlandet, nv. Tyskland, vilken sträcker sig från Rhens biflod Sieg s. ut längs Rhens högra strand. Siegbahn, K. M. G., f. 1886, professor i fysik i Lund. S. erhöll för sina röntgenspektroskopiska forskningar och upptäckter Nobelpris i fysik år 1925. Siegfried, Sigfrid, den mest berömde hjälten i de germanska sagorna (se Nibelungenlied). S. är motsvarigheten till de nordiska sagornas Sigurd Faf-nesbane. Siemens, E. V. von, 1816—92, tysk officer och uppfinnare. S., som gjorde ett flertal betydelsefulla uppfinningar framför allt på det elektrotekniska området, grundade tillsammans med sin landsman J. G. Halske firman Siemens & Halske, som blivit en av de ledande yärldsfirmorna på det elefctro-