tekniska området. Jfr Siemens-Schuc-kert-Werke. Siemens cylinderinduktor, se Cylin-derinduktor. Siemens-Sehuckert-Werke, en sammanslutning av de stora tyska elektro-tekniska firmorna Siemens & Haiske och: de s. k. Schuckert-Werke. S. ingå numera som led i en än större sammanslutning av tyska industriföretag. Sie’na, ålderdomlig stad i Toscana, mellersta Italien, belägen sv. om Kom, 44.000 inv. S. tävlar med Rom och Florens i rikedom på konstskatter frän medeltiden. Universitet grundat 1300. Sienkiewicz [sienkie’vitsj], EL, 1846 —1916, polsk författare. S. har utgivit ett flertal berättelser av högt konstnärligt värde och har skrivit såväl historiska romaner (Q u o vadis, Korsriddarna) som samtida samhällsskildringar (Utan fäste, Familjen Polaniecki, Virvlarna). 1905 erhöll S. Nobelpriset i litteratur. Sierr’a, spanskt ord för bergskedja. Ingår i namn på bergskedjor i spansktalande länder. Sierr’a Leo’ne, brittisk koloni i Väst-afrika, utgörande ett område i övre Guinea, vid Atlanten. 80,300 kvkm., 1.450.000 inv. Huvudstad Freetown, 35.000 inv. — Klimatet är, särskilt vid kusten, synnerligen osunt." Befolkningen utgöres huvudsakligen av negerstammar, som idka jordbruk. Viktiga produkter äro ris, bananer, palmolja, jordnötter och ingefära. Sierr’a More’na, bergskedja i s. Spanien, se Morena. Sier’ra Neva’da. — 1. Högsta bergskedjan på Pyreneiska halvön. S. löper i riktning ö.—v. i s. Spanien. Centrala delen av S. bilda Granadas bergstrakter (Betiska Cordiljäran). Högsta höjden, Cumbre de Mulhacen, når 3,481 m. ö. h. S. är uppbyggd av kalk och dolomit. — 2. Bergskedja i Kalifornien, U. S. A., ö. om floden Sacramento. Dess högsta punkt, Mount Whitney, når 4,419 m. ö. h. och är U. S. A:s högsta berg. Sies’ta, sp., middagstid, middags-hetta; middagsvila. Sieur [siö’r], fr., förkortning av seigneur*. Sieyés [siäjä’s], E. J., 1748—1836, fransk abbé, politisk skriftställare och statsman. Under franska revolutionen intog S. en bemärkt ställning på grund av sina ofta skarpsinniga politiska teorier, i vilka S. hävdade den representativa demokratin som den förnämligaste statsformen. S:s verksamhet banade i mycket väg för Napoleons maktställning. Under det napoleonska väldet spelade S. emellertid ingen framträdande politisk roll, ehuru Ji^n hedrades med flera utmärkelser. 1S15 gick han i landsflykt men återvände 1830. Sif, en asynja i den nordiska mytologin, maka till Tor. Siffra, beteckning för ett helt tal. De vanliga S. äro de romerska och de arabiska. De romerska S. äro följande: I = 1, V = 5, X = 10, L = 50, C = 100, D = 500 och M = 1,000. Med tillhjälp av dessa sju siffror bildas övriga tal enligt den principen, att en mindre siffra, som sättes till höger om en större, adderas till denna, medan den mindre siffran subtraheras frän den större, därest den står till vänster om denna. Ex.: VII = 7, XXXIV = 34, CLI = 151. De arabiska S. äro våra vanliga. Sitt namn ha de erhållit där-*av, att de tidigare ansetts härstamma från Arabien. Numera anses de enligt den förhärskande åsikten härstamma från Indien. Sifo’n, sugrör, hävert; flaska med kran för kolsyrat vatten. Sigfrid, den helige, engelsk missions-biskop, verksam i Sverige under förra hälften av 1000-t. S. skall ha döpt Olof Skötkonung vid Husaby källa och senare dött i Växjö, där han grundat en kyrka. En värendsk legend berättar, att tre fränder till S., Unaman, Sunainan och Vinaman, mördades under S:s bortovaro från Värend, men att S. genom ett mirakel hittade deras avhuggna huvuden i Växjösjön. Sigill, en med särskild prägel försedd stamp; de avtryck, som med denna stamp göras i något lämpligt ämne (t. ex. lack el. vax) för att försegla en handling el. ett konvolut el. för att bestyrka ett dokuments äkthet. Sigillträd (Sigillaria), växtsläkte, tillhörande lummerväxternas klass, numera utdött. Talrika arter funnos under stenkols- och permiska perioden. S. hade rak stam med tätt sittande, si-gilliknande märken efter avfallna blad. Sigismund, 1566—1632, konung av Sverige och Polen (där S. III), son till Johan III och den polska prinsessan Katarina. S. valdes 1587 till polsk konung och blev efter faderns död även konung i Sverige, där han kröntes 1594, dock först sedan han avgivit ett löfte att hålla Uppsala mötes beslut. S., som var katolik, betraktades med ovilja av hertig Karl. Snart utbröt öppen strid mellan konungen och hertigen, och slutet blev S:s avsättning pä en riksdag i Stockholm 1599. I Polen förde S. en av Österrike starkt influerad politik. Signac [sinjak’], P., f. 1863, fransk målare, en av pointillismens ledande namn. Signalement’, noggrann beskrivning på en persons yttre.