Signatu’r, underskrift, namnteckning, beteckning; författar- el. konst-närsmärke. Signatä’r, undertecknare av ett fördrag. Signe’ra, beteckna; underteckna. Signeri’, besvärjelse. Signe’t, sigill; stamp, varmed insegel påsättas. Signifikativ, betydelsefull, uttrycksfull, betecknande, menande. Signor [sinjå*r], it., herre. — S i g-n o’r a, fru. — Signor i’n a, fröken. Signorell’i [sinjå-J, Luca, 1441—Iö23, italiensk målare under ungrenässansen. S. var framför allt mästare i att framställa nakna figurer samt i att förläna dramatisk kraft och rörlighet åt sina kompositioner. Sin största betydelse fick S. som freskomälare (Paulus omvändelse, De yttersta tingen). Av S: s övriga verk märkas flera storartade altartavlor (T r o n a n d e madonna). Sigrid Storråda, enligt isländska sagor dotter till en mäktig bonde och viking i Sverige, blev gift med konung Erik Segersäll och moder till Olof Skötkonung. Hon skilde sig emellertid från Erik och gifte sig efter dennes död med Sven Tveskägg i Danmark. För att hämnas en sky inf, som Olof Tryggvesson i Norge tillfogat henne, förmådde hon sin man och sin son att föreinide angripa Olof, som föll i slaget vid Svolder 1000. — Senare historieforskning har gjort gällande, att S. aldrig existerat. Sigtuna, stad vid Mälaren, s. Uppland. 800 inv., Sveriges minsta stad. Sigtunastiftelsen. Det forna biskopsätet S. torde på 1000-t. hava flyttats till sin nuvarande plats. Staden blomstrade raskt upp, varom kyrkoruiner från denna tid vittna. Efter att 1187 ha härjats av venderna förlorade S. sin betydelse. Sigtunastiftelsen grundades 1915. S. verkar för folkupplysning med patriotisk och kyrklig betoning. Till S. höra ett gästhem och en folkhögskola. Sigurd Fai”nesbane, motsvarar i nordiska sagor Siegfried i de sydgerinan-ska. Han var son av konung Sigmund i Frankland. S. är huvudpersonen bl. a. i Volsungasagan*. Sigurd Jorsalfarer el. Jorsalafare, 1089 (el. 1090)—1130, norsk konung, son till Magnus Barfot. S. företog ett korståg till det Heliga landet, under vilket han bland annat gästade Jorsala (Jerusalem). S., som var en ivrig kristen, gjorde 1123 ett tåg till det ännu hedniska Småland. Sigurjönsson, J., f. 1880, isländsk-dansk föifattare, bland vars arbeten märkes skådespelet B j as r g-E j v i n d og hans hustru. Sigyn, en av asynjorna i den nordiska gudasagan, maka till Loke*. Si’kel [sekelj, myutvikt, använd hos assyrier, babylonier och liebréer. SPkelö, fornnordiskt namn. pä Sicilien. Si’kher, en indisk sekt, närmast ansluten till hinduism, vilken särskilt förr hade talrika anhängare. De bildade i Punjab ett självständigt rike med Lahore som huvudstad. Detta intogs 1845 av engelsmännen. Sekten räknar för närvarande över 2 milj. anhängare. Si-Kiang, flod i s. Kina, utmynnande vid Kanton. Längd 1,800 km. Sikok [sji’-J, Shikoku, den minsta av Japans huvudöar, skild från Hondo och Kiusiu genom smala sund. 18,000 kvkm., 3 milj. inv. Siksläktet (Coregonus) hör till familj laxfiskar (Salmonidfe) av benfiskarna. Det uppdelas i åtskilliga undersläkten.. S i k 1 ö j a n (C. albula) finnes vid vår ö. kust ända ned till Kalmar län och i en del sjöar. Siken finnes i många varieteter, som äro svåra att avgränsa från varandra, lling-sjöns blåsik (C. nilssonii) finnes blott i Ringsjön. Gråsiken (C. wartmanni) finnes från Småland till Norrbotten i många olika former. Storsiken (C. lavaretus maraena) finnes vid vår ö. skärgård och i en del större sjöar. Vanliga siken (C. lavaretus) förekommer från Öresund runt vår södra och östra kust samt i en del av våra större insjöar. Näbbsiken (C. lavaretus oxyrliynchus) finnes i Vänern (.”Vänerns fetsik”). Silben, se Kranium. Silen, östra S. och Västra S., tvä insjöar vid gränsen mellan Dalsland och Värmland. 44 resp. 47 kvkm. Ingä i. Dalslands kanalsyStern. Sile’n el. Sile’nos, i den grekiska mytologin en till Dionysos’ följe hörande gudomlighet, vilken var besläktad med satyrerna. S. representerar ruset och är i besittning av siarför.måga. S. framställes vanligen som en åldrig satyr. Silen’tium [-tsium], lat., tystnad. Si’leshår, se Insektätande växter. Silhuett’, skuggteckning, skuggbild, skuggporträtt. — S i 1 h u e 11 e’r a, avbilda i silhuett. SilFeium, kisel*. Silika’t, salter av kiselsyra, se Kisel. Silisfria, befäst stad i Rumänien, belägen vid Donau, 13,000 inv. Siljan, insjö i mellersta Dalarna. 290 kvkm. Enda betydande ö är Sollerön, 20 kvkm. I ö. och s. märkas tvenne vikar, Rättviken och österviken. S. är berömd för sin naturskönhet; trakterna kring sjön äro livligt besökta av turister. Silkeborg, stad vid Gudenå, i det inre Jylland, Danmark. 11,400 inv.