Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skagerack ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ken i Sverige, grundades år 1863 i
Göteborg. S. har sedermera med sig
förenat ett antal andra banker bl. a.
Skånes enskilda bank (1910) och
aktiebolaget Sveriges privata centralbank
(1917). S. har huvudkontor i
Stockholm, Göteborg och Malmö samt
avdelningskontor på inemot ett 100-tal
andra platser.
Skandinaviska myntkonventionen, en
år 1873 ingången överenskommelse
mellan Sverige och Danmark, till vilken
Norge anslöt sig år 1875, om gemensamt
myntsystem. Genom de rubbningar i
fråga om myntväsendet (upphävandet
av sedlarnas guldinlöslighet m. m.), som
ägde rum under kriget, sattes
överenskommelserna delvis ur funktion. Ett
ytterligare betydelsefullt steg i denna
riktning togs år 1924, då danska och
norska skiljemynt den 6 okt. detta år
upphörde att vara lagligt
betalningsmedel i Sverige. S. existerar numera
blott på papperet.
Skandinavism, en i mitten av 1800-t.
uppkommen rörelse, som gick ut pä
att närmare förena de tre nordiska
rikena. Enstaka förslag hade i detta
syfte redan på 1700-t. framförts i
Danmark. Under första hälften av 1800-t.
började emellertid ett livligt umgänge
mellan studenter vid Köpenhamns och
Lunds universitet, och studentmöten
med deltagare från alla tre länderna
anordnades. Detta var den s. k.
studentskandinavismens tid. S. fick med
tiden en allt starkare politisk
färg-ning och blev särskilt aktuell i och
med uppkomsten av den
dansk-preus-siska konflikten om
Schleswig-Hol-stein. Anhängarna av S. ville kämpa
för Schleswigs bevarande åt
Skandinavien. Närmande till Danmark gjordes
även av såväl Oskar I som Karl XV,
men vid den slutliga krisen 1863
förblev Sverige-Norge neutralt. Därmed
upphörde den politiska S. Strävandena
att närma de nordiska folken pä det
kulturella området ha emellertid
fortsatts, och en nordisk samverkan har
även på flera områden kommit till
stånd.
Skan’dium, ett grundämne,
tillhörande de sällsynta jordmetallerna. Kem.
tecken Sc. Atomvikt 44.1.
Skansen. — 1. Gammalt namn på
Kastellholmen i Stockholm. — 2.
Friluftsmuseum på Djurgården i
Stockholm. Se Nordiska museet.
Skanskorg, en av kvistar el. ris
flätad, cylindrisk korg utan botten,
vilken fylld med jord användes vid
befästningsarbeten.
Skanör, stad på en halvö i sv. Skåne.
1,200 inv. (tillsammans med Falsterbo).
Badort. Urgammal stad. Var tillika
med det närbelägna Falsterbo före
1500-t. och särskilt under hansetiden
på grund av det då mycket givande
sillfisket en betydande handelsplats. S.
har gemensam förvaltning med
Falsterbo.
Skara, stad på Västgötaslätten. 6,600
inv. Biskopssäte för Skara stift.
Skofabrik. S. var redan på 1000-1, en
betydande stad. Sveriges första
biskopssäte. Vacker domkyrka från 1100-1.
Skarabé, pillerbagge (Ateuchus
sa-cer), egypternas heliga skalbagge el.
mumiebaggen, är en 3 cm. lång
skalbagge, som liknar vår tordyvel. S.
lever i Medelhavsländerna. Den formar
av kogödsel bollar, som tjäna larverna
till föda.
Skaraborgs län omfattar n. delen av
Västergötland. 8,480 kvkm., därav
8,075 kvkm. land. 246,000 inv. S. är
det viktigaste jordbrukslänet n. om
Skåne. Främst odlas havre, men även
i stor utsträckning råg och
foderväxter. Boskapsskötsel med
mejerihantering är en viktig binäring. Industrin
är mindre betydande. Städer:
Marie-stad, residensstad, Lidköping, Skara,
Falköping, Tidaholm, Skövde och Hjo.
Skara stift omfattar Västergötland,
utom den sydligaste delen, samt Mo
härad av Småland. 12,726 kvkm.
390,000 inv.
Skarlakan, se Scharlakan.
Skarlakansfeber, se Scharlakansfeber.
Skarn, en vid våra gruvor vanlig
blandning av hornblände, augit,
glim-mer, granat m. fl. mineral, som gärna
åtföljer el. omgiver malmen.
Skarprättare (förr även
mästerman), person, som verkställde
dödsstraff, ådömt enligt allmänna
strafflagen.
Skarpsill, se Sillsläktet.
Skarpskytteföreningar, se
Skytterö-relsen.
Skarvsläktet (Phalacrocorax), en
fågelfamilj, som kännetecknas av lång,
i spetsen hakböjd näbb och korta ben,
vilka äro placerade långt bak. Alla
fyra tårna äro förbundna med simhud.
Arterna leva vid havsstränder och äro
utmärkta simmare. De livnära sig av
fisk och göra därigenom skada. I
Sverige finnes Storskarven el.
liavstjädern (P. carbo), som är
svart-blå med en vit fläck på strupen.
Skat, ett slags kortspel, särskilt
omtyckt i Tyskland.
Skate,.trädtopp, i Norrland, benämnd
tull el. t u 11 e. Även beteckning för
låg i havet utskjutande udde.
Skatsläktet (Pica), fågelsläkte,
hörande till tättingarnas ordning
(Pas-seres). Skatan (Pica candata) är
med sin vita och i purpur och blågrönt
skiftande svarta färg en av våra
vackraste fåglar. Den är en rovgirig
allätare och finnes i hela vårt land,
särskilt i närheten av människoboningar.
Skatt, se Skattelagstiftning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
