ken i Sverige, grundades år 1863 i Göteborg. S. har sedermera med sig förenat ett antal andra banker bl. a. Skånes enskilda bank (1910) och aktiebolaget Sveriges privata centralbank (1917). S. har huvudkontor i Stockholm, Göteborg och Malmö samt avdelningskontor på inemot ett 100-tal andra platser. Skandinaviska myntkonventionen, en år 1873 ingången överenskommelse mellan Sverige och Danmark, till vilken Norge anslöt sig år 1875, om gemensamt myntsystem. Genom de rubbningar i fråga om myntväsendet (upphävandet av sedlarnas guldinlöslighet m. m.), som ägde rum under kriget, sattes överenskommelserna delvis ur funktion. Ett ytterligare betydelsefullt steg i denna riktning togs år 1924, då danska och norska skiljemynt den 6 okt. detta år upphörde att vara lagligt betalningsmedel i Sverige. S. existerar numera blott på papperet. Skandinavism, en i mitten av 1800-t. uppkommen rörelse, som gick ut pä att närmare förena de tre nordiska rikena. Enstaka förslag hade i detta syfte redan på 1700-t. framförts i Danmark. Under första hälften av 1800-t. började emellertid ett livligt umgänge mellan studenter vid Köpenhamns och Lunds universitet, och studentmöten med deltagare från alla tre länderna anordnades. Detta var den s. k. studentskandinavismens tid. S. fick med tiden en allt starkare politisk färg-ning och blev särskilt aktuell i och med uppkomsten av den dansk-preus-siska konflikten om Schleswig-Hol-stein. Anhängarna av S. ville kämpa för Schleswigs bevarande åt Skandinavien. Närmande till Danmark gjordes även av såväl Oskar I som Karl XV, men vid den slutliga krisen 1863 förblev Sverige-Norge neutralt. Därmed upphörde den politiska S. Strävandena att närma de nordiska folken pä det kulturella området ha emellertid fortsatts, och en nordisk samverkan har även på flera områden kommit till stånd. Skan’dium, ett grundämne, tillhörande de sällsynta jordmetallerna. Kem. tecken Sc. Atomvikt 44.1. Skansen. — 1. Gammalt namn på Kastellholmen i Stockholm. — 2. Friluftsmuseum på Djurgården i Stockholm. Se Nordiska museet. Skanskorg, en av kvistar el. ris flätad, cylindrisk korg utan botten, vilken fylld med jord användes vid befästningsarbeten. Skanör, stad på en halvö i sv. Skåne. 1,200 inv. (tillsammans med Falsterbo). Badort. Urgammal stad. Var tillika med det närbelägna Falsterbo före 1500-t. och särskilt under hansetiden på grund av det då mycket givande sillfisket en betydande handelsplats. S. har gemensam förvaltning med Falsterbo. Skara, stad på Västgötaslätten. 6,600 inv. Biskopssäte för Skara stift. Skofabrik. S. var redan på 1000-1, en betydande stad. Sveriges första biskopssäte. Vacker domkyrka från 1100-1. Skarabé, pillerbagge (Ateuchus sa-cer), egypternas heliga skalbagge el. mumiebaggen, är en 3 cm. lång skalbagge, som liknar vår tordyvel. S. lever i Medelhavsländerna. Den formar av kogödsel bollar, som tjäna larverna till föda. Skaraborgs län omfattar n. delen av Västergötland. 8,480 kvkm., därav 8,075 kvkm. land. 246,000 inv. S. är det viktigaste jordbrukslänet n. om Skåne. Främst odlas havre, men även i stor utsträckning råg och foderväxter. Boskapsskötsel med mejerihantering är en viktig binäring. Industrin är mindre betydande. Städer: Marie-stad, residensstad, Lidköping, Skara, Falköping, Tidaholm, Skövde och Hjo. Skara stift omfattar Västergötland, utom den sydligaste delen, samt Mo härad av Småland. 12,726 kvkm. 390,000 inv. Skarlakan, se Scharlakan. Skarlakansfeber, se Scharlakansfeber. Skarn, en vid våra gruvor vanlig blandning av hornblände, augit, glim-mer, granat m. fl. mineral, som gärna åtföljer el. omgiver malmen. Skarprättare (förr även mästerman), person, som verkställde dödsstraff, ådömt enligt allmänna strafflagen. Skarpsill, se Sillsläktet. Skarpskytteföreningar, se Skytterö-relsen. Skarvsläktet (Phalacrocorax), en fågelfamilj, som kännetecknas av lång, i spetsen hakböjd näbb och korta ben, vilka äro placerade långt bak. Alla fyra tårna äro förbundna med simhud. Arterna leva vid havsstränder och äro utmärkta simmare. De livnära sig av fisk och göra därigenom skada. I Sverige finnes Storskarven el. liavstjädern (P. carbo), som är svart-blå med en vit fläck på strupen. Skat, ett slags kortspel, särskilt omtyckt i Tyskland. Skate,.trädtopp, i Norrland, benämnd tull el. t u 11 e. Även beteckning för låg i havet utskjutande udde. Skatsläktet (Pica), fågelsläkte, hörande till tättingarnas ordning (Pas-seres). Skatan (Pica candata) är med sin vita och i purpur och blågrönt skiftande svarta färg en av våra vackraste fåglar. Den är en rovgirig allätare och finnes i hela vårt land, särskilt i närheten av människoboningar. Skatt, se Skattelagstiftning.