Skattebetalarnas förening:, som bildades år 1921, har till uppgift att verka för största möjliga sparsamhet med statliga och kommunala medel. Initiativtagare till S. är v. häradshövding M. Wallenberg. S. utger en tidskrift med titeln Sunt Förnuft. Skatiefrälse, uppkom vid 1600-t:s mitt därigenom, att medlemmar av frälseståndet av kronan erhöllo äganderätten till räntan från vissa skattehemman (skattefrälseräntor). Skattehemman, benämning på varje hemman av skattenatur (till skillnad från krono- och frälsehemman). Skattelagstiftning. Man skiljer på direkta och indirekta skatter och gör därvid oftast den skillnaden, att till direkta skatter hänföras sådana skatter, som äro avsedda att direkt bäras av dem, som påföras skatterna, medan man till indirekta skatter hänför sådana skatter, för vilka de skatteerläg-gande skaffa sig gottgörelse av andra. Tullar äro i stort sett att hänföra till de indirekta skatterna. Den, som inför tullpliktiga varor, kalkylerar deras försäljningspris på ett sådant sätt, att han gottgöres för den erlagda tullen. Inkomst- och förmögenhetsskatten är däremot ett exempel på en direkt skatt. — Den förnämsta direkta statsskatten är inkomst- och förmögenhetsskatten. En direkt statsskatt utgår också jämlikt förordningen den 28 oktober 1910 angående bevillning av fast egendom samt av inkomst. De jämlikt denna förordning influtna beloppen överlämnas dock av staten till landstingen och vissa städer. —■’ De medel, som erfordras för bestridande av kommunernas behov, uttagas huvudsakligen genom direkt beskattning. För närvarande (sedan 1921) gälla provisoriska bestämmelser i avvaktan pä en definitiv lösning av den på dagordningen stående kommunalskattefrågan. Skattestreek, se Riksdag. Skattkammarviixel, en av staten utfärdad skuldförbindelse med kort löptid. S. kan ha formen av en växel el. av en obligation. S. utfärdas i de flesta stater till vissa maximibelopp för att täcka eventuell under året uppkommen brist i statskassan. Ska ut, se Scoutrörelsen. Skeda, skilja guld från silver. Skedvatten, äldre benämning på salpetersyra, härrörande därifrån, att man med dess tillhjälp kan skilja silver, som löses i salpetersyra, frän gukl, som ej löses i denna. Skejlejt, eng. skylight, på fartygs-däck anbragt fönsterlucka; takfönster. Skehlerviken, se Skälderviken. Skelett’, stödjeorgan hos vissa organismer. Man kan särskilja olika typer av S., dels ett hudskelett, som samtidigt tjänar som yttre skydd för muskler och inre organ (t. ex. insekter), dels inre S., som utgöra en inre stomme, på vilken muskler fästa sig. Ett sådant S. är typiskt för ryggradsdjuren. Hos människan kan man särskilja en bäckenring, som omsluter un-derlivsorganen. Från denna utgår en kotpelare, vid vilken i övre delen finnes fästad den av revbenen bildade bröstkorgen. Ilåligheten mellan bröstkorgen och bäckenet avgiänsas av mjuka väggar, bildade framför allt av muskler. Kotpelaren uppbär pä sin övre spets huvudet. Jfr Kranium. Frän bäckenet och bröstkorgen utgå extre-miteterna, vilkas skelett utgör ett sammansatt system av hävstänger, pä vilka muskler verka. Skellefteå, stad vid Skellefte älv, omkring 1 mil från dess utlopp i Bottniska viken, nö. Västerbotten. 3,400 inv. Järnvägsförbindelse med n. stambanan och med hamnen Kallholmen. I dennas grannskap flera sågverk och trä-massefabriker. Skellefteåfältet, ett omkring Skel-lefteälvens nedre lopp utbrett område av till urberget hörande skiffrar och eruptivområden, inom vilket betydande fyndigheter av koppar- och arsenik-malm samt svavelkis pä senare år blivit anträffade. En del av malmerna ha en betydlig guldhalt. Av dessa fyndigheter har hittills endast Boliden börjat brytas i större skala. Skellefte älv, norrländskt vattendrag. Upprinner i Lappland, nära gränsen till Norge, genomflyter sjöarna Horn-avan och Storavan, flyter därefter i sö. riktning in i Västerbotten och utfaller i Bottniska viken, en mil frän staden Skellefteå. Längd 330 km. Skelning kännetecknas av att de bägge ögonens axlar ej inställas mot samma, punkt. S. beror närmast på, att en ögonmuskel verkar för kraftigt, är för stark i förhållande till den motsatta muskeln. S. kan därför bero på förlamningar. I de flesta fall sammanhänger emellertid S. med över-synthet (inåtskevning) el. närsynthet (utåtskevning). S. kan i så fall ibland avhjälpas med ögonglas. I vissa fall kan S. avhjälpas med operation. SkePskör. stad vid s. delen av Stora Bält, sv. Sjselland, Danmark. 2,700 inv. Var pä 1200-1, en mycket betydande stad. Skendöd, ett dödsliknande tillstånd, som kan uppträda vid förfrysning, hysteri, vissa förgiftningar, hjärtsjukdomar, blödningar, kolera m. m. S. uppträder emellertid ytterst sällan. De folkliga föreställningarna om risken för S. äro överdrivna. Säkra dödstecken äro bland annat likfläckar, likstelhet, grumlande av hornhinnan etc. Skenfrukt, se Frukt.