Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skattebetalarnas förening ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skattebetalarnas förening:, som
bildades år 1921, har till uppgift att
verka för största möjliga sparsamhet med
statliga och kommunala medel.
Initiativtagare till S. är v. häradshövding
M. Wallenberg. S. utger en tidskrift
med titeln Sunt Förnuft.
Skatiefrälse, uppkom vid 1600-t:s
mitt därigenom, att medlemmar av
frälseståndet av kronan erhöllo
äganderätten till räntan från vissa
skattehemman (skattefrälseräntor).
Skattehemman, benämning på varje
hemman av skattenatur (till skillnad
från krono- och frälsehemman).
Skattelagstiftning. Man skiljer på
direkta och indirekta skatter och gör
därvid oftast den skillnaden, att till
direkta skatter hänföras sådana
skatter, som äro avsedda att direkt bäras
av dem, som påföras skatterna, medan
man till indirekta skatter hänför
sådana skatter, för vilka de
skatteerläg-gande skaffa sig gottgörelse av andra.
Tullar äro i stort sett att hänföra till
de indirekta skatterna. Den, som
inför tullpliktiga varor, kalkylerar
deras försäljningspris på ett sådant sätt,
att han gottgöres för den erlagda
tullen. Inkomst- och
förmögenhetsskatten är däremot ett exempel på en
direkt skatt. — Den förnämsta direkta
statsskatten är inkomst- och
förmögenhetsskatten. En direkt statsskatt
utgår också jämlikt förordningen den
28 oktober 1910 angående bevillning av
fast egendom samt av inkomst. De
jämlikt denna förordning influtna
beloppen överlämnas dock av staten till
landstingen och vissa städer. —■’ De
medel, som erfordras för bestridande
av kommunernas behov, uttagas
huvudsakligen genom direkt beskattning.
För närvarande (sedan 1921) gälla
provisoriska bestämmelser i avvaktan pä en
definitiv lösning av den på
dagordningen stående kommunalskattefrågan.
Skattestreek, se Riksdag.
Skattkammarviixel, en av staten
utfärdad skuldförbindelse med kort
löptid. S. kan ha formen av en växel
el. av en obligation. S. utfärdas i de
flesta stater till vissa maximibelopp
för att täcka eventuell under året
uppkommen brist i statskassan.
Ska ut, se Scoutrörelsen.
Skeda, skilja guld från silver.
Skedvatten, äldre benämning på
salpetersyra, härrörande därifrån, att
man med dess tillhjälp kan skilja
silver, som löses i salpetersyra, frän
gukl, som ej löses i denna.
Skejlejt, eng. skylight, på
fartygs-däck anbragt fönsterlucka; takfönster.
Skehlerviken, se Skälderviken.
Skelett’, stödjeorgan hos vissa
organismer. Man kan särskilja olika
typer av S., dels ett hudskelett, som
samtidigt tjänar som yttre skydd för
muskler och inre organ (t. ex.
insekter), dels inre S., som utgöra en inre
stomme, på vilken muskler fästa sig.
Ett sådant S. är typiskt för
ryggradsdjuren. Hos människan kan man
särskilja en bäckenring, som omsluter
un-derlivsorganen. Från denna utgår en
kotpelare, vid vilken i övre delen
finnes fästad den av revbenen bildade
bröstkorgen. Ilåligheten mellan
bröstkorgen och bäckenet avgiänsas av
mjuka väggar, bildade framför allt av
muskler. Kotpelaren uppbär pä sin
övre spets huvudet. Jfr Kranium. Frän
bäckenet och bröstkorgen utgå
extre-miteterna, vilkas skelett utgör ett
sammansatt system av hävstänger, pä
vilka muskler verka.
Skellefteå, stad vid Skellefte älv,
omkring 1 mil från dess utlopp i
Bottniska viken, nö. Västerbotten. 3,400 inv.
Järnvägsförbindelse med n. stambanan
och med hamnen Kallholmen. I
dennas grannskap flera sågverk och
trä-massefabriker.
Skellefteåfältet, ett omkring
Skel-lefteälvens nedre lopp utbrett
område av till urberget hörande
skiffrar och eruptivområden, inom vilket
betydande fyndigheter av koppar- och
arsenik-malm samt svavelkis pä
senare år blivit anträffade. En del av
malmerna ha en betydlig guldhalt.
Av dessa fyndigheter har hittills
endast Boliden börjat brytas i större
skala.
Skellefte älv, norrländskt vattendrag.
Upprinner i Lappland, nära gränsen
till Norge, genomflyter sjöarna
Horn-avan och Storavan, flyter därefter i
sö. riktning in i Västerbotten och
utfaller i Bottniska viken, en mil frän
staden Skellefteå. Längd 330 km.
Skelning kännetecknas av att de
bägge ögonens axlar ej inställas mot
samma, punkt. S. beror närmast på,
att en ögonmuskel verkar för kraftigt,
är för stark i förhållande till den
motsatta muskeln. S. kan därför bero
på förlamningar. I de flesta fall
sammanhänger emellertid S. med
över-synthet (inåtskevning) el. närsynthet
(utåtskevning). S. kan i så fall ibland
avhjälpas med ögonglas. I vissa fall
kan S. avhjälpas med operation.
SkePskör. stad vid s. delen av Stora
Bält, sv. Sjselland, Danmark. 2,700 inv.
Var pä 1200-1, en mycket betydande
stad.
Skendöd, ett dödsliknande tillstånd,
som kan uppträda vid förfrysning,
hysteri, vissa förgiftningar,
hjärtsjukdomar, blödningar, kolera m. m. S.
uppträder emellertid ytterst sällan. De
folkliga föreställningarna om risken för
S. äro överdrivna. Säkra dödstecken
äro bland annat likfläckar, likstelhet,
grumlande av hornhinnan etc.
Skenfrukt, se Frukt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
