Skepparöarna, benämning på Samoa-öarna*. Skeppsgossekåren, en kår, vid vilken ynglingar, i regel mellan 15 och 17 år, inskrivas för att utbildas till sjömän vid flottan. S. är förlagd dels till Karlskrona, dels till Marstrand. Skeppsholmen, ö i Stockholm, v. om Djurgården. Förläggningsplats för en avdelning av flottan. Skeppsmask (Teredo) hör till musslorna (Lamelli-branchiata). Den liknar dock mer en mask än en mussla. Den har små skal, med vilka den borrar sig in i trä på skepp, vågbrytare o. dyl. Skeppsmätning, uppmätning av ett fartygs dräktighet, såväl brutto- som nettodräktighet. S. är obligatorisk för alla svenska fartyg med undantag av kronans samt vissa mindre el. uteslutande för fiske avsedda fartyg. Skepps-mätningsväsendet sorterar under kommerskollegium. Skeppspenningarna, en engelsk skatt, av konung Karl I 1634 införd för kuststäderna jämte London. Senare utsträcktes skatten till alla städer och grevskap. S. voro oerhört impopulära. En godsägare J. Hampden* nekade att erlägga skatten men förlorade den mot honom förda processen. S. bidrog mycket till utbrottet av det engelska inbördeskriget. De upphävdes av ”långa parlamentet” 1641. Skeppsregister föres i Sverige enligt en förordning av 1891 av kommerskollegium. Alla för handel el. passage-rartrafik avsedda fartyg, vilka ha en storlek över 20 ton, skola vara anmälda till S. Till S. skola även inteckningar i fartyg anmälas. Skeppssiittning, från järnåldern stammande stensättningar, där de resta stenarna äro anordnade i form av ett skepp. S. förekomma i s. Sverige. I en del S. har man funnit rester av brända lik. Skeppund, äldre svensk vikt, motsvarande 170 kg. Skep’sis, tvivelsjuka, tvivel på möjligheten av kunskap. — S k e p’t i k e r, tvivlare. — S k e p’t i s k, tvivlande, tvivels juk. Skepticism, inom filosofin åskådningar, vilka mer el. mindre bestämt förneka möjligheten av allmängiltig och objektiv kunskap. I vanligt språkbruk betecknar S. tvivelsjuka, en pä kritik och tvivel inriktad inställning. Skev, mat., i vissa fall liktydigt med buktig el. dubbelkrökt. — Skev yta, rätlinig yta, som ej kan utvecklas i ett plan. Skidlöpning. Tävlingar i S. utgöras dels av längd- el. terränglöpning, dels av backhoppning från en terrassformig uppbyggnad i en brant backe. För S. verkar i Sverige Föreningen för skidlöpningens främjande, som utger årsskriften P å skidor. Av föreningen har instiftats skidlöparmärken, som utdelas för i enlighet med vissa fordringar fullgjord S. Skien, stad vid Skienälven, sö. Telemarks fylke, s. Norge. 16,100 inv. Residensstad för Bratsbergs fylke. Träförädlingsindustri. Utförsel av trä, trämassa och papper. Stadens tidigaste bebyggelse skedde på 1100-t., då den växte upp kring ett här byggt benediktinkloster. Skiffer, se Skiffrighet. Skifferolja, se Oljeskiffrar. Skiffrighet. Bergarter, som ha en tydlig, av mineralpartiklarnas, särskilt glimmermineralens, parallella anordning framkallad klyvbarhet, sägas vara skiffriga el. förskiffrade el. ha S. Ex. glimmerskiffer, gneis, lerskiffer. Skifte av jord, ägoskifte, utföres genom lantmäteriförrättning, varigenom ägorna hörande till en by, ett stärb-lius el. dyl. på ett lämpligt sätt delas mellan ägarna enligt de rättsliga anspråk på äganderätt dessa ha. För laga skifte gäller en stadga av 1827, som med några ändringar förnyades 1866. Skildkönad kallas en växt, vars blommor antingen alla el. åtminstone en del äro enkönade, d. v. s. innehålla antingen blott ståndare el. pistiller. De skildkönade växterna äro av tre slag: a) sambyggare, som hava han-ocli honblommor på samma stånd, b) tvåbyggare, som hava han- och honblommor på olika stånd, c) mångbyg-gare, som ha både en- och tvåkönade blommor. Skiljeavtal. Fråga av tvistemåls beskaffenhet, varom förlikning kan träffas, ävensom fråga om ersättning för skada, som någon tillfogat annan genom brott, kan genom avtal parterna emellan liänskjutas till avgörande av en el. flera skiljemän. Slutes S. utan att förbehåll gjorts om rätt att klandra skiljedomen, anses parterna ha ut-fäst sig att åtnöjas med densamma. Skiljeman kan den ej vara, som ej fyllt 25 år. I övrigt gälla i huvudsak samma hinder, som innefattas i vittnes-och domarejäven. Därest ej annorlunda blivit i S. bestämt, skall skiljemännens antal vara tre. Av dessa utser i så fall vardera parten en och dessa två den tredje. Samtliga skiljemän skola deltaga i tvists avgörande. Skiljedomen skall avfattas skriftligt samt undertecknas av skiljemännen. Även om parterna ej ha möjlighet att i materiellt hänseende klandra skiljedomen, finnes dock möjlighet att få domens giltighet i formellt hänseende prövad av domstol. Anledning att få skiljedom prövad av domstol