- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
2241-2242

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skiljedom i arbetstvister ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

finnes exempelvis om skiljeman varit jävig. Vill part ha skiljedom hävd pä grund av formell felaktighet, har han att till domstol instämma talan inom 90 dagar, från det han delgavs skiljedomen. Skiljedom i arbetstvister, se Arbetsfred. Skiljedomstol. — 1. År 1899 belöts på den första fredskongressen i Haag att en permanent internationell S. skulle upprättas för avdömandet och biläggandet av internationella tvister. Denna är sammansatt av fyra ledamöter för varje nation, som undertecknat ovannämnda beslut. För varje tvistemål, som drages inför domstolen, utses bland domstolens ledamöter fem domare, vilka ha att avgöra målet. Carnegie har låtit uppföra ett ”freds-palats” åt domstolen i Haag. N. F. har även upprättat en fast internationell domstol i Haag, som består av elva ledamöter, vilka utses av N. F. Denna domstol utövar en rådgivande verksamhet åt N. F. och har särskilt att avgöra mål rörande områden, som förvaltas av N. F. och stater, som tillhöra N. F. — 2. Se Skiljeavtal och Arbetsfred. Skiljemynt, se Penningväsen. Skiljetecken, skrivtecken, som dels lämna anvisning om var uppehåll skall göras vid läsning, dels avse att förtydliga sammanhanget genom att markera vilka ord, som höra ihop. De brukliga S. äro punkt, frågetecken, utropstecken, kolon, semikolon, komma, parentes, klämmer och tankstreck. Skilling-, äldre svenskt skiljemynt av koppar infört 1776, då det stadgades att varje riksdaler delades i 48 skil-lingnr. Myntningen av S. upphörde år 1855. Skillingaryd, municipalsamhälle (sedan 1920) vid Lagan, v. Småland. 1,500 inv. Skillinge, municipalsamhälle vid Östersjön, nära Simrishamn, sö. Skåne. 460 inv. Fiskläge. Skriondz [-ånts], Adelaide Andre-jeva, f. 1880, berömd rysk koloratursångerska. S. har varit anställd vid hovoperan i Berlin och uppträtt pä kungl. operan i Stockholm samt företagit flera konsertresor. Skilsmässa, se Äktenskap. Skimmel, se Hästraser. Skinnbaggar (Heteroptera) höra till insekter. Den främre delen av fram-vingarna är hornartad, den bakre delen är hinnartad. liksom bakvingarna. Till S. höra omkring 19,000 arter, bland vilka märkas Vattenskinnbag-g a r och Skölds k innbaggar. Skinnskatteberg, bergslag i v. Västmanland. Skiop’tikon, en i förevisningssyfte använd apparat, med vars tillhjälp en förstorad, verklig bild av ett föremål (skioptikonplåten) erhålles pä en skärm el. duk. De från en kraftig ljuskälla, t. ex. en elektrisk ljusbäge, utgående strålarna passera först ett linssystem, i vilket de brytas, så att de bli svagot konvergenta, varefter de träffa skioptikonplåten, som är an-bragt utanför projektionsobjektivets (en positiv lins el. linssystem) principalfokus. Skiss, utkast till en teckning, tavla etc.; kort framställning, liten berättelse. — S k i s s e’r a, göra utkast, framställa huvuddragen av ett arbete. Ski’ve, stad vid Skive å nära dess utlopp i Limfjorden, Jylland, Danmark. 6,400 inv. Skivsnäekor (Planorbis), ett till lungsnäckor hörande släkte, som har spiralvridet skal, i vilket de mjuka kroppsdelarna helt kunna indragas. Munnen saknar käkar. Tungan är besatt med små taggar. Flera arter äro vanliga i tempererade trakters sötvatten. Skivsvampar (Agaricacese) äro hattsvampar (Ilymenomycetes), hos vilka hattens undre sida utgöres av radiärt ställda, lodräta skivor, vilkas yta be-klädes av de sporbildande cellerna (basi dierna). Till skivsvamparna höra exempelvis champignoner, riskor, kan-tareller och flugsvampar. Skjelskör [skäPskör], se Skelskör. Skjutsväsendet. Ända från 1600-t. har S: s ordnande, som förr, före järnvägars och automobilers tillkomst, var av långt större betydelse än nu, varit föremål för reglerande föreskrifter från statens sida. Enligt nu gällande föreskrifter (stadgan om skjutsväsendet den 22 juni 1911) anst.älles auktion för upplåtande på entreprenad av skjuts-ningen. Om därvid ej någon vill åtaga sig skjutshållningen allenast emot rättigheten att uppbära ersättning av de resande enligt den för det område, inom vilket anstalten är belägen, fastställda maximilegan, kan särskilt bidrag därutöver utgå, som gäldas dels av distrikten dels av staten. Skjutvapen, se Artilleri, Handeldvapen, Haubits, Kanon och Kulspruta. Sko’belev, N. D., 1843—82, rysk fältherre, som särskilt utmärkte sig i rysk-turkiska kriget 1877—78. Skodsborg:, badort och kuranstalt på Sjsplland vid Öresund. Skogsbruk. För S. är en rationell skogshushållning, d. v. s. en rationell skogsskötsel, genom vilken skogsmarkens produktionsförmåga i möjligaste mån uppdrives, och ett rationellt tillvaratagande av skogsprodukterna av avgörande betydelse, särskilt då, såsom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:44:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/1163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free