för närvarande, de virkesmängder, som tagas i anspråk för olika ändamål, överskrida den naturliga återväxten. Från statsmakternas sida i vårt land har därför sedan lång tid tillbaka skogsvården ägnats ett särskilt intresse, som bland annat tagit sig uttryck i en omfattande lagstiftning. De betydelsefullaste av dessa bestämmelser ha numera sammanförts i skogsvärds-lagen den 15 juni 1923, i vilken återfinnas bestämmelser bl. a. om avverkning, om åtgärder för betryggande av återväxt och särskilda bestämmelser angående svårföryngrade skogar. Uppsikt över lagens tillämpning utövas av skogsvårdsstyrelserna, som äro till antalet 25, en för varje landstingsområde. — Den totala arealen skogbärande mark i Sverige beräknades år 1924 till 24,583,721 hektar el. 59.9 % av den totala landarealen. Tvenne av Sveriges viktigaste industrier, nämligen sågverksindustrin och pappersmasseindu-strin, vila helt på den relativt rikliga tillgången på skog i Sverige. För deras behov åtgå ungefär hälften av den virkeskvantitet, som årligen avverkas. För tillverkningen av träkol åtgår ungefär en tiondel av denna kvantitet. Som bränsle användes direkt mellan en fjärdedel och en tredjedel. Vår export vilar till väsentlig del på våra skogstillgångar. Det totala värdet av SVeriges export år 1925 var enligt nu tillgängliga preliminära uppgifter c: a 1,360 milj. kronor. I denna summa in-gingo oarbetade och bilade trävaror med ungefär 20 milj., sågade och andra arbetade trävaror med ungefär 272 milj., pappersmassa, papp, papper och arbeten därav med ungefär 367 milj. kronor el. sammanlagt ungefär 659 milj. kronor, d. v. s. inemot hälften av den totala exporten. Skogsduva, se Duvfåglar. Skoersfru, se Skogsrå. Skogsgräns, översta gräns i fjälltrakter och nordgräns i arktiska trakter för skogsvegetation (barr-skogs- och björkskogsgräns). Skogsliall, industrisamhälle vid Vänern, s. Värmland. 3,050 inv. Stort sågverk, sulfitfabrik m. m. Skogshögskolan i Stockholm, som handhar den högre skogsundervisning-en, omfattar dels en högre kurs för utbildning av jägmästare, dels en lägre kurs för utbildning av forstmästare. Skogslagstiftning, se Skogsbruk. Skogslind, se Lind. Skogsruss, se Hästraser. Skogsrå, skogsfru, skogsjungfru, skogssnua, kvinnligt skogstroll med ett förföriskt el. avskräckande yttre. S. framställes vanligen med en fager framsida, medan baksidan liknar en murken, ihålig stubbe. Skogsskolor, statliga undervisningsanstalter för utbildning av kro no jägare och skogvaktare. Skogsstaten, som lyder under domänstyrelsen, handhar förvaltningen av de allmänna skogarna. Den består av överjägmästare, jägmästare, krono-jägare m. m. Skogsvårdsstyrelse, se Skogsbruk. Skogsödla, se ödlesläktet. Skokloster. — 1. Fordom nunnekloster, tillhörande cisterciensorden, beläget på en halvö i Mälaren i Håbo härad, Uppland. S. skall ha grundlagts kring 1230. Dess kyrka, som numera är sockenkyrka, uppfördes under 1200-talets senare hälft i den romanska tegelbasilikans stil. — 2. Gods och slott vid Mälai’en s. om Uppsala. Den ståtliga slottsbyggnaden uppfördes av Iv. G. Wrangel under andra hälften av 1600-t. efter ritningar av Jean de la Vallée och N. Tessin d. ä. Den är bevarad i så gott som orubbat skick. Inredningen är ytterst dyrbar och slottets målningssamling är den största, som finnes i privat ägo i Sverige. S. är fideikommiss och äges av den grevliga ätten Brahe, efter vars utslocknande slottet med dess innehåll skall bli statsegendom. Skofastrk, medeltida filosofiskt-reli-giösa åskådningar. S. kännetecknas av strävanden att förena de kyrkliga dogmerna med antika filosofiska åskådningar. Härvidlag utvecklade man en skarpsinnig spetsfundighet, vilken ibland urartade till rent ordrytteri. S. övervärderade den formella logikens betydelse, medan däremot den medeltida mystiken underskattade betydelsen av logik. Skolasti’kens fader, se Anselm. Skollovskolonier el. feriekolonier. Genom S., som utsändas från åtskilliga svenska städer, beredas folkskolebarn från fattiga hem i städerna tillfälle till lantvistelse under sommaren. S:s verksamhet var till en början uteslutande grundad på frivilliga bidrag. Numera åtnjuta de därjämte kommunala anslag. Jfr Barnens dag och Barnens ö. Skolplikt, se Folkskola och Fortsätt-ningsskola. Skolråd, kommunal myndighet, som handhar ledningen av skolväsendet och i samband därmed stående frågor inom en kommun. I S., som utses på kyrkostämma, är vederbörande kyrkoherde självskriven ordförande. S. handhar de ekonomiska angelägenheter, som röra skolan, tillsätter extra lärarkrafter och upprättar förslag för besättande av ordinarie lärarplatser m. m. I fler-talet^ städer utövas S: s funktioner av en folkskolestyrelse, vars befogenhet dock i vissa avseenden är större än S: s. Bland annat tillsättas lärare av