Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skiljedom i arbetstvister ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för närvarande, de virkesmängder, som
tagas i anspråk för olika ändamål,
överskrida den naturliga återväxten.
Från statsmakternas sida i vårt land
har därför sedan lång tid tillbaka
skogsvården ägnats ett särskilt
intresse, som bland annat tagit sig uttryck
i en omfattande lagstiftning. De
betydelsefullaste av dessa bestämmelser
ha numera sammanförts i
skogsvärds-lagen den 15 juni 1923, i vilken
återfinnas bestämmelser bl. a. om
avverkning, om åtgärder för betryggande av
återväxt och särskilda bestämmelser
angående svårföryngrade skogar.
Uppsikt över lagens tillämpning utövas av
skogsvårdsstyrelserna, som äro till
antalet 25, en för varje landstingsområde.
— Den totala arealen skogbärande
mark i Sverige beräknades år 1924 till
24,583,721 hektar el. 59.9 % av den
totala landarealen. Tvenne av Sveriges
viktigaste industrier, nämligen
sågverksindustrin och
pappersmasseindu-strin, vila helt på den relativt rikliga
tillgången på skog i Sverige. För
deras behov åtgå ungefär hälften av den
virkeskvantitet, som årligen avverkas.
För tillverkningen av träkol åtgår
ungefär en tiondel av denna kvantitet.
Som bränsle användes direkt mellan
en fjärdedel och en tredjedel. Vår
export vilar till väsentlig del på våra
skogstillgångar. Det totala värdet av
SVeriges export år 1925 var enligt nu
tillgängliga preliminära uppgifter c: a
1,360 milj. kronor. I denna summa
in-gingo oarbetade och bilade trävaror
med ungefär 20 milj., sågade och andra
arbetade trävaror med ungefär 272
milj., pappersmassa, papp, papper och
arbeten därav med ungefär 367 milj.
kronor el. sammanlagt ungefär 659 milj.
kronor, d. v. s. inemot hälften av den
totala exporten.
Skogsduva, se Duvfåglar.
Skoersfru, se Skogsrå.
Skogsgräns, översta gräns i
fjälltrakter och nordgräns i arktiska
trakter för skogsvegetation
(barr-skogs- och björkskogsgräns).
Skogsliall, industrisamhälle vid
Vänern, s. Värmland. 3,050 inv. Stort
sågverk, sulfitfabrik m. m.
Skogshögskolan i Stockholm, som
handhar den högre
skogsundervisning-en, omfattar dels en högre kurs för
utbildning av jägmästare, dels en lägre
kurs för utbildning av forstmästare.
Skogslagstiftning, se Skogsbruk.
Skogslind, se Lind.
Skogsruss, se Hästraser.
Skogsrå, skogsfru, skogsjungfru,
skogssnua, kvinnligt skogstroll med
ett förföriskt el. avskräckande yttre.
S. framställes vanligen med en fager
framsida, medan baksidan liknar en
murken, ihålig stubbe.
Skogsskolor, statliga
undervisningsanstalter för utbildning av kro no
jägare och skogvaktare.
Skogsstaten, som lyder under
domänstyrelsen, handhar förvaltningen
av de allmänna skogarna. Den består
av överjägmästare, jägmästare,
krono-jägare m. m.
Skogsvårdsstyrelse, se Skogsbruk.
Skogsödla, se ödlesläktet.
Skokloster. — 1. Fordom
nunnekloster, tillhörande cisterciensorden,
beläget på en halvö i Mälaren i Håbo
härad, Uppland. S. skall ha grundlagts
kring 1230. Dess kyrka, som numera
är sockenkyrka, uppfördes under
1200-talets senare hälft i den romanska
tegelbasilikans stil. — 2. Gods och
slott vid Mälai’en s. om Uppsala. Den
ståtliga slottsbyggnaden uppfördes av
Iv. G. Wrangel under andra hälften av
1600-t. efter ritningar av Jean de la
Vallée och N. Tessin d. ä. Den är
bevarad i så gott som orubbat skick.
Inredningen är ytterst dyrbar och
slottets målningssamling är den
största, som finnes i privat ägo i Sverige.
S. är fideikommiss och äges av den
grevliga ätten Brahe, efter vars
utslocknande slottet med dess innehåll
skall bli statsegendom.
Skofastrk, medeltida
filosofiskt-reli-giösa åskådningar. S. kännetecknas av
strävanden att förena de kyrkliga
dogmerna med antika filosofiska
åskådningar. Härvidlag utvecklade man en
skarpsinnig spetsfundighet, vilken
ibland urartade till rent ordrytteri. S.
övervärderade den formella logikens
betydelse, medan däremot den
medeltida mystiken underskattade
betydelsen av logik.
Skolasti’kens fader, se Anselm.
Skollovskolonier el. feriekolonier.
Genom S., som utsändas från åtskilliga
svenska städer, beredas folkskolebarn
från fattiga hem i städerna tillfälle
till lantvistelse under sommaren. S:s
verksamhet var till en början
uteslutande grundad på frivilliga bidrag.
Numera åtnjuta de därjämte
kommunala anslag. Jfr Barnens dag och
Barnens ö.
Skolplikt, se Folkskola och
Fortsätt-ningsskola.
Skolråd, kommunal myndighet, som
handhar ledningen av skolväsendet och
i samband därmed stående frågor inom
en kommun. I S., som utses på
kyrkostämma, är vederbörande kyrkoherde
självskriven ordförande. S. handhar
de ekonomiska angelägenheter, som
röra skolan, tillsätter extra lärarkrafter
och upprättar förslag för besättande
av ordinarie lärarplatser m. m. I
fler-talet^ städer utövas S: s funktioner av
en folkskolestyrelse, vars befogenhet
dock i vissa avseenden är större än
S: s. Bland annat tillsättas lärare av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
