Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolväsen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
folkskolestyrelserna. För Stockholm
gälla i vissa avseenden särskilda
bestämmelser.
Skolväsen. De äldsta medeltida
svenska skolorna voro knutna till de
kyrkliga institutionerna
(klosterskolor, domkyrkoskolor). Lärarna voro
munkar el. präster. Undervisningens
mål var i första hand att utbilda
präster. Av något yngre datum voro
stadsskolorna, vilkas undervisning var
så lagd. att den främst tillgodosåg
borgerskapets i städerna intresse.
Någon folkundervisning i egentlig
mening fanns icke under medeltiden. Den
högre undervisningen tog ett stort
steg framåt genom Uppsala
universitets inrättande år 1477. Den första
svenska skolordningen, som härrör
från Laurentius Petri, stadfästes år
1572. Det viktigaste läroämnet var
latin; utbildningen av tjänare åt kyrkan
var alltjämt undervisningens främsta
mål. På Uppsala möte år 1593
fattades beslut om återupptagande av
den nedlagda verksamheten vid
Uppsala universitet.
Religionsundervisning meddelades under denna tid de
breda folklagren av prästerskapet i
samband med de obligatoriska
kyrkobesöken. De första folkskolorna ti
11-kommo vid denna tid (bl. a.
grundades två dylika av Johan Skytte, som
även i övrigt — bl. a. var han kansler
för universiteten i Uppsala och
Dor-pat — gjorde betydelsefulla insatser
på undervisningens område). Det
första gymnasiet upprättades av
Johannes Rudbeckius i Västerås år 1023.
Undervisningen vid detta omfattade
vid sidan av de teologiska ämnena och
latinet även en hel rad andra ämnen.
Gustav II Adolf inlade betydande
förtjänster särskilt om den högre
undervisningen. Genom skolordningen av
år 1049 reglerades undervisningen vid
gymnasier (högre, fyraåriga) och
trivialskolor (av två slag: fyra- el.
ettåriga). Förutom de klassiska
språken, framför allt latinet, skulle
undervisningen, särskilt på gymnasiet,
omfatta även en hel del andra ämnen.
Folkundervisningen gick framåt under
1000-t.; antalet egent liga folkskolor
torde dock vid århundradets slut icke
ha överstigit trettio å fyrtio stycken.
Läskunnigheten var dock, tack vare
prästerskapets verksamhet, i vissa
trakter jämförelsevis mycket utbredd.
Kyrkolagen av år 1080 fordrade bl. a.,
att kyrkoherdarna skulle tillse, att
ungdomen inom socknarna lärde* sig
läsa. Såväl under frihetstiden som
den gustavianska tiden omfattades
undervisningsväsendet med varmt
intresse. Även folkundervisningen gick
framåt bl. a. genom inrättandet av
nya folkskolor.
Konfirmationsundervisningen gjordes obligatorisk år 1811.
År 1820 inrättades apologistskolor, som
byggde på de tidigare vid
trivialskolorna existerande apologistklasserna
och som skulle tillgodose den
borgerliga bildningen. Undervisningen vid
läroverken och dessas organisation
un-dergingo under 1800-t :s första hälft
avsevärda förändringar. Genom ett
år 1849 utfärdat cirkulär erhöllo de en
organisation, som genom
gymnasiernas uppdelning på två linjer
(latin-och reallinjen) samt deras
sammankoppling med apologistskolorna förete
avsevärda likheter med den nuvarande
organisationen. Som
folkundervisningens genombrott kan 1842 års
folkskolestadga betecknas, med dess
föreskrifter om obligatorisk skolplikt och
om inrättande av skolor i varje
församling. Med folkskoleväsendets
utveckling under denna tid är i första
hand Torsten Rudenschölds namn
förknippat. Under 1800-t :s senare hälft
ha vittgående organisatoriska
reformer genomförts på S:s område.
Un-dervisningsplanerna ha ändrats, nya
skolformer tillkommit, den högre
flick-undervisningen delvis ordnats o. s. v.
För närvarande står S. ånyo inför
djupt syftande reformförslag,
sammanhängande med de önskemål, som
bruka uttryckas genom formeln
folkskolan som bottenskola. Se vidare
Flickundervisning, Folkhögskola,
Folkskola, Samundervisning, Seminarium,
Statens läroverk samt Praktiska
ungdomsskolor och hänvisningarna under
sistnämnda ord.
Skolöverstyrelsen, ett centralt
ämbetsverk, som sorterar under
ecklesiastikdepartementet. S. är bildad genom
sammanslagning av överstyrelsen för
rikets allmänna läroverk och
skolöverstyrelsen, under vilken sistnämnda
sorterade folkundervisningen och
yrkesundervisningen. S., vars chef
benämnes generaldirektör, är delad på tre
avdelningar, läroverksavdelningen,
folk-skoleavdelningen och
yrkesskoleavdel-ningen. Ledamöterna i S. benämnas
undervisningsråd.
Skonare el. skonert, mindre
tvåmas-tat fartyg med rår på främre masten.
Skonert, se Skonare.
Slso’pas, grekisk bildhuggare under
förra hälften av 4:e årh. f. Kr. S. var
född på ön Paros och tillhörde den
yngre attiska skolan. Han var
verksam på Peloponnesos, i Aten och i
Mindre Asien. Omkring år 350
arbetade S. tillsammans med flera andra
konstnärer på smyckandet av
Mausoleum vid Halikarnassos.
Skoplje’, turkiska trskiib, stad i s.
Jugoslavien vid floden Vardar, 47,000
inv. S. har ett i strategiskt hänseende
viktigt läge. Säte för en grekisk
ortodox och en romersk-katolsk
ärkebiskop. S. intogs 1915 av bulgarerna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
