upp kring frågan, liuruvida ett sådant handlingssätt kunde vara tillåtet för en socialdemokrat. Guesde och andra ställde sig helt avvisande, medan Jaurés hävdade, att en dylik åtgärd kunde vara betingad av ett exceptionellt läge. Stridigheterna ledde till riksdagsfraktionens sprängning, och ett försök att på partikongresser finna en enande formel misslyckades. Sedan Millerand år 1904 uteslutits ur partiet, lyckades man dock år 1905 åstadkomma en sammanslagning av de stridande grupperna. Därefter och under tiden fram till världskrigets utbrott, då han mördades, intog Jaurés en alltmer ledande ställning. Vid världskrigets utbrott inträdde flera socialdemokrater, bland dem Jules Guesde och Albert Thomas, i den franska regeringen. År 1920 bröto sig de kommunistiska elementen ur partiet. I Danmark började agitationen för de socialistiska idéerna i början pä 1870-t. Bland föregångsmännen må nämnas löjtnant L. Pio och skolläraren Geleff. Först på 1880-t. bröt dock rörelsen, vars utveckling liksom i de övriga skandinaviska länderna varit intimt förbunden med fackföreningsrörelsen, igenom. Framgången har därefter varit så betydande, att år 1924 den första socialdemokratiska ministären i Danmark kunde bildas. Statsminister blev Th. Sta u ning. Bland övriga ledande må nämnas Fr. Borg-bjerg. Den förste socialdemokratiske agitatorn i Sverige var August Palm, som höll sitt första agitationsföredrag i Malmö den 0 nov. 1881. De mest framträdande bland dem, som under de första åren. anslöto sig till rörelsen, voro Axel Danielsson och Hjalmar Branting. Tidningen Social-Demokra-ten grundades år 1885. Sveriges socialdemokratiska arbetarparti konstituerades i april 1889. Den första representanten för socialdemokratin i den svenska riksdagen blev Hjalmar Branting, som invaldes år 1896. Först vid valen år 1902 ökades antalet socialdemokratiska riksdagsmän, då förutom Branting invaldes Nils Persson, F. V. Thorsson och Victor Larsson. Sitt beslut att bedriva verksamheten helt på lagens grund dokumenterade partiet bl. a. genom uteslutning av Hinke Bergegren och Schröder, som uppträtt till förmån för den s. k. ”handlingens propaganda”. År 1917 bröto sig en del vänsterelement ut ur partiet och bildade Sveriges socialdemokratiska vänsterparti. Inom detta vunno de kommunistiska elementen så småningom överhanden, vilket ledde till de socialdemokratiska medlemmarnas utträde ur partiet, vilket därefter antog naipnet Sveriges kommunistiska parti. De vänstersocialistiska elementen fortsatte som självständigt parti, till dess de år 1923 återförenades med det gamla socialdemokratiska partiet. Efter en schism inom det kommunistiska partiet ha även vissa av dess medlemmar återinträtt i det socialdemokratiska partiet. År 1917 bildades en liberalsocialistisk koalitionsmini-st.är. Efter dess avgång i mars 1920 bildade Hjalmar Branting som statsminister den första rent socialdemokratiska ministären, som avgick hösten 1920. Hösten 1921 bildades likaledes med Branting som statsminister den andra rent socialdemokratiska ministären, som fungerade till april 1923. Den tredje rent socialdemokratiska ministären, i vilken Branting till en början var statsminister och efter dennes död Sandler, bildades i oktober 1924 och avgick våren 1926. — Anslutningen till det socialdemokratiska partiet sker genom lokala organisationer, de s. k. arbetarkommunerna, till vilka såväl enskilda medlemmar som fackföreningar kunna ansluta sig. Fackföreningsmedlemmar, som icke önska medlemsskap i det socialdemokratiska partiet, kunna genom särskild reservation befria sig från delaktighet i den kollektiva anslutningen. I Norge konstituerades ”Det .norske Arbejderparti” år 1887. Dess hållning har i många avseenden varit radikalare än de socialistiska partiernas i övriga skandinaviska länder. Partiet har ej heller kunnat bevara sin enighet. Sedan de kommunistiska elementen vunnit överhand, anslöt sig partiet år 1917 till kommunistiska internatio-nalen. De socialdemokratiska elementen bildade därvid efter utbrytning ur partiet Norges socialdemokratiska arbetarparti. År 1924 bröt det norska arbetarpartiet med den kommunistiska internationalen, vilket ledde till bildandet av ett nytt kommunistiskt parti. Norges socialdemokratiska arbetarparti och Norska arbetarpartiet ha under år 1926 återförenats. I alla europeiska och många utomeuropeiska länder finnas numera socialdemokratiska partibildningar av olika styrka. Se vidare Kommunism och Socialismen samt i fråga om det internationella samarbetet Internationale r na. Socialdemokratiska riksdagsgruppen, riksdagsparti, bestående av de socialdemokratiska ledamöterna inom riksdagens bägge kamrar. Socialdepartementet, som upprättades i samband med civildepartementets .avskaffande, har att handlägga ärenden rörande förhållandet mellan arbetare och arbetsgivare, arbetarskydd, arbetsmarknaden, socialförsäkring, socialsta-tjstik, bostadsförhållandena, allmän