socialpolitisk och kommunal utbildning och forskning i Stockholm grundades år 1920 på initiativ av Centralförbundet för socialt arbete. S. har till uppgift att meddela utbildning för befattningar inom barnavård, fattigvård, bostadsinspektion, fosterbarn sinspektion, arbetsförmedlingen och kommunalförvaltningen i allmänhet (ej befattningar, som kräva teknisk utbildning) samt för socialt arbete inom näringslivet m. m. Socialstatistik, arbetarstatistik, avhandlar speciellt arbetarnas levnadsförhållanden och därmed sammanhängande problem, främst industriella frågor. Uppgifter erhållas genom utsändandet av formulär, genom ombud, som företaga undersökningar pä ort och ställe etc. I Sverige handhaves S av Socialstyrelsen. Resultaten offentliggöras i verkets årsberättelse, i Sociala meddelanden samt i publika-tionsserierna: Socialstatistik, Försäk-ringsväsen, Statens förlikningsmäns verksamhet, Yrkesinspektionens verksamhet och Sjukkasseinspektionens verksamhet. Socialstyrelsen, centralt ämbetsverk, som sorterar under socialdepartementet och har att handlägga frågor av socialpolitisk natur, såsom frågor rörande arbetsmarknaden, förhållandet mellan arbetare och arbetsgivare, al-koliolistvård, bostadsförhållanden, arbetarskydd, sjukkasseväsendet m. m. Till S. är också den sociala statistiken förlagd. S. är uppsiktsmyndighet över arbetsförmedlingsanstalterna i riket (såväl de offentliga som de enskilda affärsmässiga). S. är vidare chefsmyndighet över yrkesinspektionen och utövar kontroll över de statliga och statsunderstödda alkoholistanstalterna. S. är fördelad på sex byråer. Dess chef benämnes generaldirektör. Soei’etas, lat., sällskap, samfund. S. ingår särskilt i namnen på en del vetenskapliga föreningar. Société el. societet, samfund; litterärt, konstnärligt, vetenskapligt el. industriellt sällskap; sällskapskrets. — S. anonyme, fr., aktiebolag. Society [sösaj’iti], eng., sällskap, samfund. Societä’r, medlem av ett samfund; delägare i ett bolag. Socinia’ner, anhängare av en närmast till protestantismen ansluten religiös rörelse, som uppstod i Polen i slutet av 1500-t. Riktningen grundades av italienaren Sozzini (1539—1604). S. skilde sig från de övriga protestanterna framför allt därigenom, att de förkastade treenighetsläran. Dä de ställde sig avvisande mot statstjänst och särskilt mot krigstjänst, kommo de i konflikt med myndigheterna. 1658 bjevo S. landsförvisade. Dejras sam- Sockerrör. fund upplöstes och medlemmarna anslöto sig till unitariska riktningar i andra länder. Sociologi’, vetenskapen om de lagar, som reglera det mänskliga samhällslivets former och utveckling. Benämningen är skapad av den franske filosofen A. Comte. Socker, sackaros, vanligt socker, rörsocker, finnes i många växter, framför allt i vitbetor och sockerrör, som bilda utgångspunkt för den fabriksmässiga framställningen av S. S., som är lös-ligt i vatten och i utspädd alkohol, kristalliserar i vackert utbildade kristaller. S. vrider polarisationsplanet åt höger. Under inverkan av ett enzym, som benämnes invertas, el. vid kokning med utspädda syror sönderfaller det i glykos och fruktos. Melis är vitt men mindre rent S., farin är gulaktigt, mindre rent S. Jfr Sockerarter och Sockertillverkning. Sockerarter, vattenlösliga kolhydrater med söt smak. Man skiljer mellan enkla S., som icke under upptagande av vatten kunna sönderdelas i enklare S., och sammansatta, som besitta denna egenskap. Till de enkla S. höra bland annat druvsocker, fruktsocker och galaktos. Till de sammansatta S. höra vanligt socker el. rörsocker, maltsocker och mjölksocker. Sockerbeta, se Beta. Sockerdricka är en 5—6 % (kolsyre-haltig) sockerlösning. Sockerlönn, se Acer. Sockerröret (Saccharum officinarum), hör till familjen Graniinese och är ett