UISCA.YA. S*m„ä'r — -rsGgori-Ovi c do o . 5tU RI EN Bilbåt) © Xejon, Vuktcru Santiago BASKISKA 0 PH0V- \ yjANDOTTRA NAVARRA Perdu .'alladoUdi JZaraffoza. TRAS OS MONTESK Oportn\GQ*j^ ■Duxro TU GAL» Salamnju Mal loj 'Valencia i1Vplenäa.- ilSSäbOIL -> M o r e Cordobt Afinas da \RwliJttDQ Zorcai Sevilla &CdeSäo ^ Vicente 1,3 Nevada o Gibraltar (£ria) jun<3. SPANIEN och PORTUGAL Skala 1:12 milj emellertid förfallet göra sig märkbart inom det mäktiga spanska riket. Nederländerna gjorde sig fria (se Nederländernas historia), och 1588 besegrades den spanska flottan (armadan) av engelsmännen. Till S: s ekonomiska ruin bidrog i hög grad fördrivandet av mo-riskerna (1609), morernas avkomlingar, vilka voro synnerligen duktiga bönder och hantverkare. 1640 gjorde sig Portugal självständigt. I Westfaliska freden 1648 måste S. erkänna Nederländernas oberoende. 1700 utslocknade med Karl II den spansk-habsburgska dynastin, vilket gav anledning till det s. k. spanska* tronföljdskriget. Den bourbonske prinsen Filip V erkändes slutligen som spansk konung i freden i Utrecht 1713. Huset Bourbon härskade i S. till 1808, då Napoleon uppsatte sin broder Josef Bonaparte på tronen. Under de närmaste ären kämpade franska och engelska härar • mot varandra i S. Engelsmännen och spanjorerna lyckades slutligen vinna en avgörande seger 1813, då bourbonerna återuppsattes på S: s tron. Pä 1800-t. minskades det spanska väldet avsevärt i Amerika. Florida såldes till Förenta Staterna 1819, Columbia blev fritt s. å., Chile 1822, Peru och Mexico 1824. Vid konung Ferdinands död 1833 utbröt inbördeskrig mellan anhängar- na av Ferdinands dotter Isabella och de s. k. carlisterna, vilka understödde Ferdinands broder, don Carlos. Ej förrän 1840 underkuvades carlisterna. 1868 utbröt revolution och Isabella flydde till Frankrike. 1870 valdes efter långa stridigheter prins Amadeus av det i Italien regerande huset Savojen till spansk konung. Han tvangs att abdikera redan 1873. 1873—74 var S. republik och 1872—76 pågick det s. k. andra carlistkriget. 1875 återställdes emellertid S. som konungarike under huset Bourbon. I det spansk-ameri-kanska kriget* 1898—99 förlorade S. de sista av sina amerikanska besittningar (Cuba, Filippinerna). Under världskriget var S. neutralt. Det ingick i Nationernas förbund 1919 men utträdde redan 1926. På senare tid har S. haft svårigheter i Marocko (jfr Abd-el-Krim), och även de inre förhållandena ha varit oroliga (jfr Ri-vera). Spankulera, vandra sysslolös om-i kring. Spannmålstullar, se Tullfrågan. Spanska Guine’a, Rio Muni, spansk besittning vid Nedre Guinea-kusten, Västafrika, omfattande ett område, beläget mitt emot ön Principe. 27,000 kvkm. 120,000 inv. Huvudort Bata, belägen vid kusten.