- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
2303-2304

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spankulera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Spanska halvön, se Pyreneiska halvön. Spansk-amerikanska kriget kallas vanligen den strid, som 1898 utkämpades mellan Nordamerikas förenta stater och Spanien om väldet över Cu-ba, spanska Antillerna och Filippinerna. 15 februari 1898 exploderade det amerikanska pansarskeppet ”Maine” i Habanas hamn, enligt amerikansk förmodan till följd av en spansk mina. Denna händelse gav signalen till kriget. De spanska trupperna besegrades både till lands och sjöss av amerikanarna. I freden i Paris i december 1899 förklarades Cuba fritt, ocli Spanien måste avträda de spanska Antillerna, Guam och Filippinerna till Förenta staterna. Spanska nötter, se Hassel. Spanska sjukan, se Influensa. Spanska stöveln el. ”benskruven”, tortyrinstrument, bestående av två halvcylindriska plattor, på insidan ofta försedda med trubbiga taggar. Dessa la des kring offrets ben och pressades medelst en skruvanordning intill varandra. Spanska tronföljdskriget kallas det krig, som 1701—10 utkämpades mellan Frankrike och kurfurstendömena Bayern och Köln samt hertigdömena Man-tua och (till 1703) Savojen å enda sidan och Österrike, England, Holland, Preussen, Hannover och Tyska riket samt längre fram Portugal och (frän 1703) Savojen å den andra. Då den barnlöse spanske konungen Karl II dog år 1700, framställdes arvsanspråk till den spanska tronen av franske konungen Ludvig XIV för hans yngre sonson Filips räkning och av österrikiske kejsaren Leopold för hans yngre son Karl. Karl II hade emellertid förmåtts testamentera sina stater till Filip, som intågade i Madrid 1701. S. ä. ingicks den så kallade stora alliansen mellan ovannämnda stater mot Frankrike, vars hotande övermakt i Europa man till allt pris ville förhindra. Engelske konungen Vilhelm III var själen i förbundet och efter hans död 1702 fortsattes hans politik av den engelske härföraren Marlborough och den österrikiske Eugen av Savojen. Marlborough gjorde erövringar i Spanska Nederländerna, medan Eugen segrade i Italien och med förenade krafter slogo de fransmännen vid Höch-städt 1704, varefter de franska trupperna måste utrymma Sydtyskland. Så småningom utsträckte sig striden även till Spanien, varifrån de allierade dock ej lyckades fördriva Filip. Efter flera svåra nederlag (Malplaquet 1709) sökte Ludvig XIV förgäves erhålla fred. Hans ställning var förtvivlad, då plötsligt den österrikiske tronpretendenten genom arv erhöll den österrikiska kejsarkronan. Österrikes bundsförvanter drogo sig ur spelet, då de ej ville se Spanien och Österrike förenade under samma spira. I freden i Utrecht 1713 beslöts att Spanien och dess kolonier skulle tillfalla Filip, medan Spaniens biländer i Europa (Belgien, Milano m. fl.) avträddes åt Österrike. Åt England avträddes även flera kolonier. Spansk fluga, torkade skalbaggar (Lytta vesicatoria), vilka innehålla ett skarpt retande ämne. S. användes numera sällan som medicin. Spansk ryttare. — 1. Instrument, som ibland användes vid unghästens dressyr, särskilt för att bibringa hästen rätt huvudställning. — 2. Storm-hinder, bestående av en med spetsiga pålar genomstucken bjälke, som anbringas för att spärra en väg. Spanskt grönt, grön färg, som består av basiskt kopparacetat. Destillerat S. är neutralt kopparacetat. Spanskt rör, se Rotting. Spant, det trävirke, som bildar stommen av ett fartyg. Sparagmi’t, en vanligen rödaktig sandsten, utmärkt av sin stora halt av ovittrade fältspatkorn. S. bildar vidsträckta bergstrakter i ö. Norge och Härjedalen och når en mäktighet av hundratals meter. Anses vara en ökenbildning från prekambrisk och kam b ris k tid. Sparbanker, lokala bankinrättningar, som i första hand avse en uppsamling av det mindre sparkapitalet. S., som antingen kunna vara offentliga el. enskilda, karakteriseras därav, att de icke ha tillkommit för att giva grundarna el. ledarna annan ekonomisk fördel än den, som givetvis måste utgå i form av ersättning för utfört arbete. De enskilda S. voro år 1925 i Sverige till antalet 497. Insättarnas behållning utgjorde samma år nära 2,500 milj. kronor. S:s fonder uppgingo vid slutet av år 1924 till nära 157 milj. kronor. En mycket väsentlig del av S:s utlåning sker mot säkerhet av inteckning i fast egendom (vid slutet av år 1924 nära 1,318 milj. kronor). Se även Postspa rbanken. Sparkling hock [spa’k-], eng., beteckning för musserande rhenvin. Spa’rlakan, sängomhänge. Sparreliolm, municipalsamhälle vid v. stambanan och sjön Båven, mellersta Södermanland. 700 inv. Livlig industri. S:s herresäte är ett ståtligt slott med stora parkanläggningar. Sparris (Asparagus), växtsläkte, tillhörande liljeväxternas familj. Den odlade S. (A. officinalis) växer vild i hela Europa. De gula, saftiga underjordiska skotten, för vilkas skull växten odlas, äro högt ^skattade som grönsaker. Pen överjordiska stammen är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:44:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/1194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free