Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spegelkarp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
komma från brännpunkten, samt de
strålar, som infalla genom S:s
medelpunkt och sålunda reflekteras
tillbaka i samma riktning. — Satsen,
att parallellt med huvudaxeln
infallande strålar efter reflexionen
träffas i en punkt, gäller endast
approximativt. I verkligheten skära strålar,
som träffa S. på olika avstånd frän
huvudaxeln, efter reflexionen icke
varandra exakt i samma punkt. På grund
av detta förhållande, som benämnes
sfärisk aberration el. awikning (se
Aberration), blir bilden av en punkt ej
fullt skarp. Praktiskt elimineras
denna olägenhet genom avbländning av
mindre centralt belägna strålar, de sä
kallade randstrålarna.
Spegelkarp, silverkarp, se Karpar.
Spe’geltelesko’p, se Reflektor.
Speier [spaj’er], Speyer, stad i
Rhen-pfalz, sv. Tyskland, vid Rhen, 23,000
inv. S. är bekant för sin domkyrka.
I denna kyrka äro flera tyska kejsare
begravna.
Speke [spik], J. EL, 1827—64, engelsk
officer och upptäcktsresande. Företog
resor i Östafrika och upptäckte därvid
sjön Tanganyika och Nilens källor.
Spektra’lanaly’s, kemisk
undersökningsmetod, som grundar sig pä
studiet av emissions- och
absorptions-spektra. För att bringa de
gasformiga ämnen, vilkas emissionsspektra
skola studeras, att lysa användas
olika metoder. Ifråga om ämnen, som
redan vid vanlig temperatur äro i
gasform, går man ofta så tillväga, att
man innesluter dem i ett s. k.
geissler-rör, där de bringas att lysa genom
elektriska gnistor, som få slå över
mellan rörets elektroder. Vissa fasta
el. flytande ämnen kunna bringas i
gasform genom att upphettas i en
vanlig bunsenlåga. Särskilt svårflyktiga
ämnen förgasas med tillhjälp av den
elektriska ljusbågen. S. har blivit av
synnerligen stor betydelse för den
kemiska analysen bl. a. därför, att den
är vida känsligare än de vanliga
kemiska undersökningsmetoderna. Med
S:s tillhjälp ha nya grundämnen (t.ex.
caesium och rubidium) upptäckts,
förekomsten av vissa ämnen i solen och
hos övriga himlakroppar har kunnat
påvisas m. m.
Spektrosko’p, apparat, med vars
tillhjälp ett spektrum framställes. En
enkel form av ett S. består av ett rör,
som kallas kollimatorn, ett prisma och
en kikare. Kollimatorn är i sin ena
ända försedd med en spaltöppning, i
den andra med en positiv lins.
Spaltöppningen är placerad i linsens
fokal-plan. De från spaltöppningen
utgående strålarna bli därför efter
brytningen i linsen parallella. Under
passagen genom prismat uppdelas
strålarna i respektive färger. Då de mot
prismat infallande strålarna voro
parallella, bli efter passagen genom
prismat strålar av samma våglängd
parallella. Dessa träffa kikarens objektiv
och sammänbrytas av detta till en
färgad bild av springan, ett spektrum,
i objektivets fokalplan. Denna bild
iakttages genom kikarens okular. Ofta
äro S. försedda med en särskild
anordning, som möjliggör en
bestämning-av de olika spektrallinjernas läge. S.
kallas i sådant fall spektrometer. Ofta
användes i detta syfte ett tredje rör,
som i ena ändan är försett med en
skala och i den andra med en positiv
lins. Då skalan befinner sig i linsens
fokalplan, bli de från denna utgående
strålarna efter brytningen i linsen
parallella. Av en av prismats sidoytor
reflekteras de mot kikaren, av vars
objektiv de sammanbrytas, så att en
bild av skalan erhålles i objektivets
fokalplan. Spektret kommer alltså att
avteckna sig mot bilden av skalan.
Spektrum. Om vitt ljus, t. ex.
solljus, får infalla genom en smal springa
och därefter träffa ett prisma, brytes
ljuset i prismat och uppdelas, då i vitt
ljus ingå strålar av olika brytbarhet,
i sina färger. Den färgade bild, som
erhålles av springan, benämnes ett S.
Färgerna komma i S. i ordningen rött,
Spektroskop. LA, kollimatorn. A,
spaltöppningen. L, kollimatorlinsen.
P, prisma. DO, kikaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
