orange, gult, grönt, blått ocli violett. På samma sätt som av solljus kan S. erhållas av ljus, som utsändes av andra kroppar. — Man skiljer mellan emissionsspektra, vilkas utseende är helt . och hållet beroende av den ljus-utsändande kroppen, och absorptions-spektra, på vilkas utseende inverka de ämnen, genom vilka ljuset passerar. — Fasta och flytande kroppar ge i regel kontinuerliga emissionsspektra, d. v. s. 5., i vilka den ena färgen utan avbrott övergår i den andra. Om temperaturen är relativt låg, synes endast den del av S., som bildas av strålar med liten brytbarhet, d. v. s. den röda delen av S. Allteftersom temperaturen stiger, förlänges S. åt den violetta sidan. Fasta el. flytande kroppar, som upphettas till vitglödgning, ge i allmänhet S., som innehålla strålar av alla grader av brytbarliet. De S., som erhållas av gasformiga ämnen, äro icke kontinuerliga utan bestå av ett antal linjer el. band mot mörk botten. Dessa S. kallas linje- el. bandspektra. Dä emissionsspektra äro i hög grad karakteristiska för de ämnen, som utsända ljuset, har studiet av dem blivit av den största betydelse för den kemiska analysen. Järnspektrum består sålunda t. ex. av flera tusen linjer med bestämt läge. — Redan i början på 1800-t. observerade man, att solspektrum innehöll ett stort antal mörka linjer, belägna pä bestämt ställe i S. Efter den förste, som noggrant studerade dem, den tyske fysikern Fraunhofer, benämnas dessa linjer de fraunlioferska linjerna. Förklaringen till deras uppkomst gavs vid mitten av 1800-1, av den tyske fysikern Kirchhoff genom den av honom uppställda absorptionslagen, enligt vilken en glödande kropp absorberar ljus av den våglängd som den vid samma temperatur själv utsänder. Absorp-tionslinjernas läge i solspektrum har gjort det möjligt att konstatera för-liandenvaron av ett stort antal ämnen exempelvis natrium, väte, järn m. m. i det glödande gaslager, som omger solen. Liksom emissionsspektra äro absorptionsspektra i hög grad karakteristiska för respektive ämnen och även deras studium har därför blivit av stor betydelse för den kemiska analysen. — S. består icke blott av den synliga delen utan även av osynliga delar, belägna på ömse sidor om den synliga. Den osynliga del av S., som alstras av strålar av mindre brytbar-liet än de röda, benämnes den ultra-röda delen av S., medan den del av 5., som alstras av strålar av större brytbarhet än de violetta, benämnes S:s ultravioletta del. De ultraröda strålarna karakteriseras främst av sina värmeverkningar, medan de ultravioletta i första hand karakteriseras av sina kemiska verkningar. — De S., som hittills berörts, ha alla åstadkommits genom den uppdelning av ljuset i dess olika färger, som på grund av strålarnas olika brytbarhet försiggår, då ljuset passerar ett prisma. S:s utseende blir på grund härav beroende förutom av våglängden hos de ingående strålarna även av det medium, med vars tillhjälp brytningen åstadkommits. En uppdelning av ljuset i dess olika komponenter erhålles emellertid även, om ljuset får passera el. reflekteras mot ett gitter. DåS:s utseende i detta fall endast blir beroende på de ingående strålarnas våglängd, bruka på detta sätt framställda S. benämnas normalspektra. — Slutligen torde även böra nämnas, att på sista tiden studiet av de S., som uppkomma, då röntgenstrålar reflekteras mot ett kristallgit-ter, visat sig ge resultat av ett betydande värde. Bl. a. har genom studiet av dem betydelsefulla slutsatser kunnat dragas rörande atomstrukturen hos olika ämnen. Spekulant’, person, som spekulerar. Se Spekulation. Spekulation, begrundande, särskilt försök att genom enbart tänkande nå en riktig insikt. S. i denna betydelse ställes ofta i motsats till på erfarenhet grundad forskning. S. betecknar även köp el. försäljning, vid vilka man i större utsträckning litar på tur. — Spekul e’r a, begrunda, uppgöra han-delsplaner, köpa el. sälja i förväntan på att framtida händelser skola visa, att åtgärden varit fördelaktig. Spekulati’v, grundad på spekulation. Spel, maskiner för uppfordring el. nedfirning av tyngder. Spelbank, spelhus, hus, där hasardspel offentligt bedrives. I de flesta länder förbjödos S. under 1800-t. Europas enda offentliga S. finnes i Monte Carlo i Monaco. Spelkort ha av gammalt funnits 1 Kina och Japan. I Europa började S. användas under 1300-t. Jfr även Kort-stämplingsavgift. Spelmanstävlin gar, tävlingar mellan bondspelmän, vilka särskilt ha till uppgift att höja intresset för folkmusiken. Den första S. i Sverige ägde rum 190G på Gesundaberget vid Siljan. Den bekostades av Zorn. Spenat (Spinacia), växtsläkte, hörande till familj Chenopodiacese. Arterna äro ettåriga örter med saftiga blad och gröna, enkönade blommor. Vanlig trädgårdsspenat (S. ole-racea) härstammar från Orienten. Tvenne varieteter odlas. Den ena, Taggspenat, har pillika blad och tornbärande frukter. Den andra, Rundblad ig spenat, har släta frön. Den är mindre köldhärdig än föregående.