Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spencer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ännu ej bearbetats. Svårigheterna vid
kolbrytningen på S. äro framför allt,
att utskeppning endast kan försiggå
under en kort tid på sommaren och
att arbetskraften måste betalas
synnerligen dyrt. Före världskriget var
suveräniteten över ögruppen omtvistad
och utgjorde föremål för upprepade
underhandlingar mellan för S.
intresserade makter. Frågan löstes
emellertid génom en traktat i Paris 1920,
varigenom Norge erhöll suveräniteten
över området. Dock är rätten att
bedriva kolbrytning fri för alla länder.
— S. upptäcktes 1596 av holländaren
Barents. Sedan dess ha de omgivande
haven varit föremål för rikt givande
jakt (val, valross, säl, isbjörn), pä
senare tid företrädesvis driven av
norrmän. S:s naturförhållanden ha i
främsta rummet blivit kända genom
svenska vetenskapliga expeditioner, i
vår tid även genom norska
expeditioner.
Spetsbägsstil, se Gotik.
Spetshundar, se Hundraser.
Spettkaka, ett slags skånsk kaka,
bakad av ägg och socker i form av en
pyramid. S. bakas kring ett
kägel-formigt, vridbart spett och torkas
framför öppen eld.
Spetälska, en sjukdom, som orsakas
av bakterier, vilka äro förvillande lika
tuberkelbakterier. Vid S. bildas
sönderfallande knölar i hud, slemhinnor
och inre organ. I en del fall angripas
speciellt nerverna, vilket medför
förlamningar av känsel och muskler.
Något säkert verkande medel mot S.
finnes ej. Sjukdomen är emellertid föga
sinittosam. Den förekommer över hela
världen sedan urminnes tider. I
civiliserade länder har man dock genom
isolerande åtgärder kunnat i det
närmaste utrota sjukdomen.- I Sverige
finnes ett sjukhus för personer,
lidande av S., vid Järvsö i Hälsingland.
Antalet sjuka i Sverige torde uppgå
till ett tjugutal.
Spex, farsartad, tragi-komisk
parodi, uppförd av amatörskådespelare.
Ordet anses uppkommet ur
studentspråket. Under senare hälften av ISOO-t.
skrevs ett flertal studentspex, vilka
ofta bygga på löjliga anakronismer.
Speyer, se Speier.
Spe’zia, befäst stad i n. Italien, vid
Genuabukten, Italiens förnämsta
ör-logshamn. 80,000 inv. Skeppsbyggeri.
Spliag’num, se Vitmossor.
Spliinx, se Sfinx.
Spiccato [spika’’-], it., mus., stackato
för stråkinstrument med hoppande
stråke.
Spiggsläktet (Gasterosteus) hör till
taggfeniga fiskar. Hithörande arter
ha framför ryggfenan fristående
taggar, vilka äro nedfällbara. Stor-
spiggen (G. aculeatus) har tre
ryggtaggar. Längd 9—11 cm. Den
finnes vid alla våra kuster och även
i våra sjöar. Småspiggen (G.
pungitius)) har 7—11 ryggtaggar. Den
förekommer ävenledes både i sött och
salt vatten. Tångspiggen (G.
spinachia) lever blott i saltvatten. Den
har 14 el. flera ryggtaggar. Alla
arterna leva av fiskrom och fiskyngel,
och de äro därför mycket skadliga för
fisket.
Spi’kklubba (Datura stramonium),
ört, hörande till potatisväxternas
familj. Den är giftig och användes i
medicinen. Kronan är trattlik.
Frukten är grovtaggig. Den förekommer
sällsynt på odlade ställen och vid
stränder från Skåne till Norrland.
Spill’kråka, se Svartspettsläktet.
Spillånga, se Långesläktet.
Spindel. — 1. Spindeldjur. — 2. Se
Spinning.
Spindeldjur el. spindlar
(Arachnoi-dea) höra till leddjur. Huvud och
bröst äro sammanvuxna till ett stycke,
på vilket sitter fyra benpar.
Antenner saknas. Andningen sker med hjälp
av luftrör, trakéer. Till S. höra
Kval-ster, Skorpioner och Egentliga
spindlar (Aranese). På
bakkroppen ha dessa fyra el. sex spinnvårtor,
från vilka avsöndras ett klibbigt ämne,
som stelnar i luften. Av detta ämne
uppbyggas spindelnät. Vid munnen
finnes en giftkörtel, från vilken gift
insprutas, då djuret bitit sig fast vid
sitt byte. Till S. höra många arter,
bland vilka må nämnas
Korsspin-d e 1 n, som väver ett hjulformigt nät,
Husspindeln, Löpspindlar,
som förfölja sitt byte springande, T
a-r a n t e 1 n m. fl.
Spinell’, ett mineral, bestående av
magnesiumaluminat, kem. formel Mg
(AIO2H Genomskinliga, blå, röda och
gröna varieteter, ädelspinell, användas
som ädelstenar under olika
benämningar.
Spinett’, ett slags taffelformig
kla-vecin, en föregångare till pianot..
Spin’naker, stort, trekantigt segel pä
en jakt.
Spinnare (Bombyces), avdelning av
fjärilarna. Larverna spinna en
ko-kong, inom vilken förpuppningen sker.
Hit hör bl. a. Silkesfjärile 11.
Spinning. Redan under forntiden
spann man garn. Redskapen
(sländor-na) voro de enklast tänkbara; pä
mitten tjockare, mot ändarna smalnande
träpinnar (spindlar), som på mitten
voro försedda med en trissa.
Materialet snoddes till garn därigenom, att
sländan försattes i rotation. Så
småningom (under medeltiden) lärde man
sig att åstadkomma rotationen med
tillhjälp av handvevar el. trampor.
Spinnmaskinernas uppfinning under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
