Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storcirkel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
demokratiska ungdomsförbundet.
Sedan sprängningen av den svenska
socialdemokratin ägde rum 1917 har
S. varit organ först för det
vänstersocialistiskt färgade
ungdomsförbundet och sedan för Sveriges
kommunistiska ungdomsförbund.
Stormo’gul, se Stora Mogul.
Stormsvalesläktet (Tlialassidroma)
tillhör familjen stormfåglar. S. har
näbben kortare än huvudet. Lilla
stormsvalan (T. .pelagica)
förekommer i Nordsjön. Den är svartbrun
till färgen med ljusare undersida. Den
är en utmärkt flygare. Vid storm ser
man den flyga tätt efter vågkammarna,
som om den sprang på vattenytan.
Stormvarningar, se
Väderleksförut-sägelser.
Stormästare, vanlig titel på den
förnämste i en orden.
Stor-Polen kallades fordom nv.
delen av det gamla polska riket.
Storryssar, den östligaste gruppen av
nordryssarna. De äro ljusare än
övriga ryssar, sannolikt beroende pä ett
särskilt starkt inslag av östbaltisk
(finsk) ras.
Stor-Ryssland användes
understundom som benämning på mellersta
delen av Ryssland, som är befolkad av
storryssar.
Storsjön, namn på åtskilliga svenska
sjöar, bland vilka må nämnas: — 1.
Sjö i mellersta Jämtland, belägen i
det bördiga silurområdet, 447 kvkm.
Avflyter genom Indalsälven. — 2. Sjö
i mellersta Gästrikland. 74 kvkm.
Avflyter genom Gavleån. — 3. Sjö i
Härjedalens fjällområde, genomflytes av
Ljungan.
Storskarv, se Skarvsläktet.
Storskrake, se Skrakar.
Stortarm el. tjocktarm, se
Tarmkanal.
Storting, se Norge.
Stortyskar, ett tyskt politiskt parti,
som efter 1848 eftersträvade Österrikes
och Preussens förening.
Storuman, sjö i s. Lappland. 166
kvkm. Genomflytes av Ume älv. Dess
nedre ända tangeras av Inlandsbanan
vid stationen Storuman.
Storvesi’r, den högste ämbetsmannen
i muhammedanska stater, motsvarande
en västerländsk ministerpresident.
Storvik, köping (sedan 1924) i v.
Gästrikland. 1,800 inv. Järnvägsknut.
I köpingens närhet
Storviks-IIammar-by sulfitfabrik.
Stosz, V., 1438—1533, tysk
bildsnida-re, verksam i Krakau och Niirnberg.
S: s förnämsta arbete är altaret i
Vårfrukyrkan i Krakau, ett av de
förnämsta verken av gotisk-germansk
träskulptur.
Stowe, Harriet Beecher-S. Se
Beecher-Stowe.
Stradiva’rius, se Cremonesare.
Straff, en rättsinskränkning, som
tillfogas av en överordnad myndighet i
följd av något visst förhållande i
ve-derbörandes tidigare handlande. Icke
alla avvikelser från givna
rättsregler anses vara av kriminell art.
Endast för handlingar, som, enligt
strafflagens bud, äro belagda med
S., kan dylikt utdömas. Vidare är
att märka att S. i vissa fall ej
utgår, även om handlingen som sådan
är straffbelagd. Den, som vid brotts
begående ej fyllt 15 år, kan ej ådömas
S. enligt strafflagen (i sådant fall får
barnavårdsnämnden ingripa) och den,
som fyllt 15 men ej 18 år, erhåller ett
enligt särskilda grunder beräknat
lindrigare S. Andra omständigheter, som
utesluta el. minska straffbarhet, äro
ex. sinnessjukdom och sinnesslöhet.
Den, som är berövad förståndets bruk,
går fri från S., varemot den, som
endast är berövad förståndets fulla bruk,
d. v. s. dess bruk i full utsträckning,
erhåller ett lägre S., än han säsom
frisk skulle ha erhållit. Dylik
nedsättning av S. är emellertid ej medgiven,
därest sinnesförvirringen iråkats
genom eget förvållande. I följd härav
kan ej den, som under rusets
inflytande begår ett brott, såsom skäl för
nedsättning av S. åberopa den
omständigheten, att han ej visste, vad han gjorde.
Straffanstalt, se Fängelse och
Fångvård.
Straffbalken, en av balkarna i 1734
års lag. Den avlöstes sedermera av
1864 års strafflag.
Strafflag betecknar vanligen
allmänna strafflagen av 1864.
Straff]atitu’d, se Latitudsystem.
Strafford [strseffed], earl av. Se
Wentworth.
Straffprocess. Brottmål föreligger, då
straffansvar el. anspråk på skadestånd
yrkas i följd av en av svaranden
begången brottslig handling. En dylik
rättegång skall i regel handläggas vid
den domstol, inom vars område brottet
blivit begånget. Parterna i S. äro
vanligen allmänna åklagaren och
målsägaren å ena samt svaranden å andra
sidan. I allmänhet kunna brott åtalas
av förutom målsägaren jämväl
all-männe åklagaren. Uti de brott, som
höra under allmänt åtal, de s. k.
offi-cialförbrytelserna, har åklagaren ej
blott rättighet att åtala utan även
skyldighet därtill. Till
officialförbry-telserna hänföras alla svårare brott,
sådana som mord och förskingring.
Andra brott åter få åtalas endast av
målsägaren, de s. k. målsägarebrotten.
Ex. härpå äro skadegörelse å enskild
egendom, bodräkt och olovligt
öppnande av förseglat brev. Slutligen
finnes en tredje grupp, de s. k.
angivelsebrotten, vilka få åtalas av allmänna
åklagaren först sedan målsägaren an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
