klockor, induktorer m. m.) användas själwerkande S., av vilka ett stort antal typer konstruerats. En dylik är Neefs* hammare. En annan är Weh-neltströmbrytaren. I ett med utspädd svavelsyra fyllt kärl inledes strömmen genom en fin platinaspets, som alltså tjänstgör som anod. Katoden utgöres av en blyplatta. Strömtätheten vid platinaspetsen och därmed värmeutvecklingen blir så stor, att syran kring densamma förgasas, varigenom strömmen brytes. Genom gnistbildningen vid strömavbrottet slungas gasblåsan undan, och strömmen slutes automatiskt på nytt. Jfr Elektriska säkerhetsapparater. Strömkarl, se Näck. Strömming är den vanliga benämningen på sillen i östersjön. S. är för östersjön egendomliga raser av sillen, vilka äro mindre än vanlig sill. S. är östersjöns viktigaste fiskslag. Den saltas i stor utsträckning. Rökt S. kallas böckling. I Norrland beredes av S. surströmming. Strömmätare, se Elektriska mätinstrument. Ström’parterren kallas den lågt belägna del av Helgeandsholmen i Stockholm, som ligger ö. om Norrbro. På S. äro Lindbergs staty Dimman och Milles staty Solsångaren uppställda. Strömsholm, kungsgård vid Kol-bäcksåns och Strömsholms kanals utlopp i Mälaren. Här uppfördes 1741 ett slott efter ritningar av Tessin d. ä. Vid S. finnes en hingstdepå och en ridskola för arméns officerare. Strömsholms kanal går från Smedjebacken i Dalarna till Mälaren. Farleden utgöres av Kolbäcksån och vid sidan om denna byggda slussar och kanalsträckor. Längden uppgår till omkring 100 km. Strömstaresliiktet (Cinclus) hör till tättingarnas ordning. Strömstaren (C. aquaticus) vistas ständigt vid vatten och simmar och dyker utmärkt. Den är svart med framhalsen och bröstet vita. Kroppen är 20 cm. lång. Om sommaren träffas den hos oss huvudsakligen i n. delen av landet, men om vintern är den spridd över hela Sverige. Strömsnäs bruk, municipalsamhälle vid Lagan, sv. Småland. 1,100 inv. Sulfitfabrik. Strömstad, stad vid en vik av Kattegatt, n. Bohuslän. 3,000 inv. Badanstalt. Strömstyrka, se Elektricitet. Strömsund, municipalsamhälle vid nedre ändan av Ströms vattudal, nö. Jämtland. 1,100 inv. Ströms vattudal, Strömvattnet, sammanfattande benämning på en rad sjöar, upptagande en 12 mil lång dal- gång i n. Jämtland från norska gränsen åt sö. ned mot Ångermanlands-gränsen. Avlopp utgör Faxe älv, en biflod till Ångermanälven. Stuart [stjo’et], gammal skotsk adelssläkt, vilken genom arv kom att inneha först Skottlands, senare även Englands tron. Om regerande medlemmar av släkten S. se Jakob, konungar av Skottland och England, Maria, skotska och engelska drottningar, och Karl, konungar av England och Skottland. Bland övriga medlemmar märkas J a-mes S., earl av Moray, 1531—70, skotsk regent, naturlig son till konung Jakob V. S. visade tidigt utpräglade protestantiska sympatier. Sedan drottning Maria S. återvänt till Skottland 1501, blev han till att börja med hennes förnämste rådgivare men motarbetade senare drottningens katolska planer. Efter Marias abdikation 1567 blev han Skottlands regent och omintetgjorde som sådan släkten Hamiltons försök att återuppsätta Maria pä tronen nien mördades själv av James I-Ia-milton. Stuart Mili, se Mill. Stubi’n kallas trådar, som utgöras av en krutkärna omspunnen av garn och överdragen med gummi el. tjära. S. användes för att tända fyrverkeripjäser, sprängladdningar o. dyl. och tillverkas för kortare el. längre bränntid. • Stuck, murbruksliknande blandning av kalk, gips, sand, krita, färgämnen etc., vilken användes till reliefprydna-der, listverk och dyl. S. användes redan inom den antika konsten och har rikligt förekommit i senare stilarter. Stuck [stok*], F. von, f. 1863, tysk målare och skulptör, professor vid akademin i Munchen. Bland S:s målningar, vilka företrädesvis gå i en burleskt humoristisk el. sensationell stil, märkas Backanttåg, Synden, Kriget, Det onda samvetet m. fl. Stuckatn’r, arbete i stuck. Jfr Stuck. Stuckenberg, Viggo, 1863—1905, dansk författare. S. skrev stämningsrika diktsamlingar (Flyvende som-m e r, S n e) och utförligt känsloanaly-serande, ofta pessimistiska prosaberättelser (Sol, Asm a dse us). Student, se Studentexamen. — Student i k o’s, karakteristisk för studentlivet. Studenter och arbetare, en år 18S6 i Uppsala bildad förening, som sedermera erhöll filialer i Stockholm, Göteborg och Lund. Dess syfte var att sammanföra bokligt bildade personer och kroppsarbetare till personligt umgänge och att därigenom liksom genom samkväm, föredrag, diskussioner m. m. söka verka utjämnande på klasskillnaderna. År 1925 upptogs i Stockholm