lysningstiden. Namnet är lånat från ett drama av F. M. von Klinger. Perioden omfattar slutet av 1760-t. till ocli med slutet av 1780-t. Sturm- ocli Drangrörelsen krävde framför allt större ursprunglighet i litteraturen, större originalitet och subjektiv känsla. S. var en jäsningstid, då frihet, passioner och genier dyrkades, och rörelsen antog på en del håll ganska överdrivna former. Dess förnämsta män voro Goethe, Schiller, Klinger, Wagner m. fl. Jfr Nyromantik. Stur’zen-Becker, O. P., 1811—69, skald, tidningsman, politiker, med signaturen Orvar Odd. Som skald gav S. uttryck åt sina frisinnade politiska idéer men skrev även lyriska ocli episka dikter. Han verkade ivrigt för skandinavismen. Bäst var S. som prosaförfattare. Hans tidningskåserier voro skrivna i en utomordentligt kvick och skämtsamt elegant stil. Grupper och personnager äro roande litteraturhistoriska skisser från S:s samtid. Stuteri’, anstalt för uppfödning av hästar. I Sverige lia förr funnits statsstuterier vid Strömsholm. Fly-inge och Ottenby. Sedan 1916 finnes åter ett dylikt vid Ottenby. Stutfgarfc, huvudstad i Wiirttem-berg, s. Tyskland, vackert belägen i en dalsänka nära Neckar. 325,000 inv. S. har värdefulla museer, stora tryckerier och bokförlag. Viktig järnvägsknut. Maskinindustri. Stuvsta, municipalsamhälle på Södertörn, nö. Södermanland. 1,800 inv. Styckjunkare, högsta underofficers-graden vid artilleriet inom svenska armén. Vid övriga vapenslag benämnes motsvarande grad fanjunkare. Style [stil], fr., stil. Styli’ter el. pelarhelgon, beteckning för en del kristna eremiter, vilka för att späka sig tillbragte sitt liv på toppen av en pelare. Den förste kände S. kallades Simeon Styliten (390^160). Denne levde 30 år på en 21 m. hög pelare. S. har funnits i Palestina och Syrien ända in till 1100-t. Styltrötter, ett slags stödjerötter, som förekomma hos tropiska träd,, och som. utgå ganska högt upp på stammen. Stympar sekten, se Skoptser. Styngflugror (Oestridse), familj, tillhörande tvåvingarna (Diptera) bland insekterna. Vissa styngflugor tillbringa sista delen av sitt larvstadium i varkulor under rygghuden på nötkreatur m. fl. hovdjur. Då larverna äro nästan fullvuxna göra de ett hål i rygghuden. S. åstadkomma därför skada på kreaturshudar. Styr, vattendrag i sv. Ryssland, högerbiflod till Pripet. Upprinner i n. Galicien, nö, om staden Lemberg. S. spelade under världskriget en viktig roll vid striderna på östfronten. Sty’r,ax, beteckning för en av harts-artade ämnen sammansatt balsamart, som erhålles från vissa österländska växter. S. användes i rökelse, parfymer och i medicinen. Styrbjörn, svensk kungason med binamnet Starke. S. var enligt norskisländska sagor son till Olof, broder och medregent till Erik Segersäll (andra hälften av 900-1.). Efter sin faders död gjorde S. ett försök att med hjälp av danske konungen Harald Blä-tand bli erkänd som Erik Segersälls samregent. I en tredagarsdrabbning vid Fyrisvall nära Gamla Uppsala blev S. emellertid slagen och stupade själv. Före drabbningen lät S. enligt sagan bränna sina skepp för att omöjliggöra flykt. Sty’rbord betecknar högra sidan av ett fartyg för en person, som står vänd mot fartygets för. Om vinden kommer in om styrbord, säges ett fartyg segla för S:s halsar. Styrman. — 1. Underofficer inom örlogsflottan. — 2. Befälhavarens närmaste man på handelsfartyg. För anställning som S. fordras styrmans-brev, för vars erhållande i sin tur kräves bland annat avlagd styrmans-examen och minst tolv månaders tjänstgöring på segelfartyg. Stiir’mer, B. V., 1848—1917, rysk ämbetsman och politiker. S. blev premiärminister 1916 men måste avgå redan s. å. till följd av en beskyllning för att åt fienden ha utlämnat ryska statshemligheter samt för att stå under inflytande av Rasputin. Styrsö, municipalsamhälle (sedan 1923) på en ö i Kattegat, sv. om Göteborg, v. Västergötland. 900 inv. Badort. Styv användes inom sjömansspråket i växlande betydelser, t. ex. ett S. tåg, ett tåg, som sträckts i möjligaste män, S. bris el. S. kultje, frisk vind, en styv skuta, ett fartyg, som ej lätt bringas att kränga. Styver, under 1700-t. namn på ett silvermynt å ett öre. Senare betecknade S. sjättedelen av en skilling banko. Styvmors viol, se Viol släktet. Styx, enligt den grekiska mytologin en flod i underjorden, över vilken Ka-ron förde människornas själar; stundom benämning på underjorden i dess helhet. Ståhlberg:, K. J., f. 1865, finsk statsman, professor i förvaltningsrätt i Helsingfors 1908. S. tillhörde det ungfinska partiet, inom vilket han spelade en ledande roll. Han valdes till Finlands president 1919; avgick 1925. Stål. Med S. avsågs ursprungligen smidbart järn, vars kolhalt översteg 0,5 % och som därför kunde härdas,