d. v. s. göras hårdare genom upphettning till rödvärme och efterföljande hastig avkylning. Numera rubriceras som S. (specialstål) även götmetall, som försatts med en del andra ämnen, ägnade att ge järnet tillräcklig hårdhet. Ex. på specialstål äro nickelstål, innehållande varierande mängder nickel, nickelkromstål, som förutom nickel innehåller även mindre mängder krom, de olika slagen av snabb-svarvstål, innehållande krom samt volfram el. molybden. I vidsträckt betydelse användes S. slutligen som likbetydigt med götjärn över huvud taget, d. v. s. med järn, som vid färsk-ningsprocessens slut befinner sig i flytande tillstånd. Världsproduktio-nen av götmetall utgjorde år 1924 något över 78 milj. ton, av vilket ungefär hälften eller 38,5 milj. ton framställdes i Förenta Staterna. De näst Förenta Staterna främsta stålprodu-cerande länderna voro Tyskland (9,8 milj. ton), Storbritannien och Irland (8,4 milj. ton) och Frankrike (6,9 milj. ton). Den svenska stålproduktionen Uppgick år 1924 till 501,000 ton och år 1925 till 470,000 ton. Stålbriljanter, stålstift med slipade huvuden, vilka användas i smycken. Stålhandske, T. T., 1594—1644, finsk krigare. S. var under trettioåriga kriget anförare för det berömda finska rytteriet och deltog med ära i ett flertal drabbningar. Stålstick. Vid S. utföres teckningen med radernål på en stålplatta, vars yta genom nedsättning av kolhalten överförts till mjukt järn och sedermera fernissats. Sedan teckningen är färdig, etsas plåten i en svag syra. S. användes numera föga för konstnärliga ändamål utan huvudsakligen vid tillverkning av sedlar m. m. Stånd, de fyra samhällsklasser (adel, präster, borgare, bönder), som i vissa länder varit representerade i riksförsamlingen; de till vart och ett av dessa stånd hörande representanterna i riksförsamlingen. Jfr även Civilstånd. Ståndare, se Blomma. Ståndrätt, en domstol, som vid krig el. andra utomordentliga tillfällen sammankallas för att omedelbart rannsaka och döma svårare förbrytelser. En av S. avkunnad dom går omedelbart i verkställighet. Ofta dömes till dödsstraff. Stån gebro, plats numera införlivad med Linköping. Vid S. stod 1598 en avgörande drabbning mellan hertig Karl och konung Sigismund, i vilken konungen blev besegrad. Nederlaget innebar för Sigismund förlusten av den svenska tronen. Stångjärn, i stångform hamrat el. vajsat snUdbftrt järn, 3. användes un- derstundom liktydigt med smidbart järn överhuvud taget. Stångpiska, se Hårpiska. Stångån, sydsvensk flod. Upprinner i sydligaste Östergötland, rinner i en stor båge åt sö. in i Småland, flyter i nordlig riktning genom sjön Åsunden i s. Östergötland och utfaller i sjön Roxen. Längd 185 km. Ståthållare, under medeltiden benämning på vissa höga ämbetsmän, vilka vanligen voro konungens ställföreträdare i någon del av landet. I Sverige ersattes denna titel med landshöv-dingetiteln i regeringsformen av år 1634. Städjan, fjälltopp i n. Dalarna. Når 1,130 m. ö. h. Städsel el. städjepenning, en handpenning, som husbonden enligt legostadgan skulle erlägga till tjänaren vid uppgörandet av legoavtalet för att detta skulle äga bindande kraft. Stäkeborg, se Stegeborg. Stäkeholm, se Stegeliolm. Stäket, se Almarestäket och Baggens-stäket. Ställverk. — 1. Se Elektrisk kraftstation. — 2. S. benämnas inom järnvägsdriften apparater, med vilkas tillhjälp växlar omläggas och förreglas samt signalinrättningar skötas. Flertalet S. i Sverige äro mekaniska, d. v. s. drivas med handkraft (i regel utomhus placerade vevapparater). Även elektriska S. finnas dock vid vissa större stationer. Stämgaffel. Stämgaffel, en med skaft försedd, i U-form böjd stålstav, som, då dess skänklar försättas i svängningar, ger en bestämd ton. Användes dels inom musiken vid tonangivning och vid stämning av instrument dels för vetenskapliga ändamål. Stämning, se Process. Stämpelpapper, papper, försett med offentligt märke, vilket anses representera en viss penningsumma. Dylika papper användas av domstolar och andra myndigheter, som ha att utfärda handlingar, vilka enligt särskilt stadgande skola stämpelbeläggas. Ofta användes emellertid vanligt papper vid utfärdande av dylika handlingar, vil-ket i stället förses med s. k. belägg-ningsstämplar. Ex. på enskilda handlingar, som skola stämpelbeläggas* äro: aktiebrev, köpebrev och andra handlingar, innefattande överlåtelse av fast egendom samt äktenskapsförord. Arvs- och gåvoskatt uttaga^ medelst.