stämpelbeläggning av bouppteckning resp. gåvobrev. Ständ’chen, ty., serenad, musikstycke, som uppföres för att uppvakta en person. Ständermöten, en i Sverige fordom använd benämning på riksdagar, herredagar, utskottsmöten och land-skapsmöten. Stängningstid. Angående S: s för handelsbodar finnas bestämmelser i butiksstängningslagen av den 30 maj 1919. Matvaruaffärer tillåtas söcken-dagar vara öppna 7 f. m.—8 e. m. samt sön- ocli helgdagar 7—10 f. m. Vanliga handelsbodar få hållas öppna 8 f. m. —7 e. m. Stäpp, vidsträckt, trädlös, gräsbevuxen slätt i torrare klimat ofta med saltimpregnerad jord (saltstäpp) och då icke lämplig för odling. S. bildar övergångsformer till öknen. Stäpper förekomma under olika namn. De kallas t. ex. i Sydamerika savanner, llanos och pampas, i Nordamerika prärier och i Ungern pustor. Stäpphöns (Pterocles) är en fågelordning, släkt med liönsfåglarria. Snabba flygare, som bebo stäpper och öknar. Fröätare. Tarserna äro korta och f jäderklädda. Stäpphönan (Syrrhaptes paradoxus) är av ungefär en duvas storlek. Den är sandfärgad med svarta tvärband på ryggen. Från hemlandet i Asien utvandrar den vissa år i stora skaror, som stundom även nått vårt land, t. ex. 18G3, 1888. Stärbhus, dödsbo, sammanfattningen av eh avliden persons tillgångar och skulder; en avliden persons arvingar. Stärkelse, kolhydrat, vars procenti-ska sammansättning angives av formeln CeHioOc men vars molekylarvikt ej är säkert känd. S. förekommer i stor utsträckning i växtcellerna, framför allt i frön och rotknölar. S. är ett lent, rent vitt pulver, som varken löses i vatten el. i alkohol el. eter. Vid kokning med vatten svälla stärkelsekornen och sprängas sönder, varvid ett klister bildas, varjämte en del av S. går i lösning. S. igenkännes lättast därpå, att en S-lösning färgas starkt blå av fri jod. Vid upphettning av S. till 200° bildas dextrin. Kokas S. med utspädda syror bildas glykos. Under inverkan av vissa enzym övergår S. till maltos. — S. är ett av människans viktigaste födoämnen. Särskilt förekommer S. i stor utsträckning i sädesslagen ocli i potatis m. m. S. användes därjämte till stärkning av kläder, vid framställning av stärkelsegummi, som klister m. m. — Fabriksmässigt framställes S. i första rummet av potatis, vete, majs och ris. Vid framställning av S. ur potatis — sådan S. förekommer i handeln som potatismjöl och potatisgryn — finrives potatisen, varefter massan Växtvävnad med tomma celler (K), stärkelsekorn ($) och kristaller (Kr). siktas under behandling med vatten. Stärkelsekornen passera sikten, medan de återstående cellfragmenten stanna kvar. Den härvid erhållna produkten renas därefter genom uppslamning med vatten, varvid stärkelsekornen först sjunka till botten. Ur vete framställes S. därigenom, att av_vetemjöl och vatten knådas en deg, som därefter ytterligare knådas med rinnande vatten, varvid stärkelsen följer med vattnet, medan en klibbig massa, gluten, bestående av proteinämnen, stannar kvar. Stärkelsesocker el. potatissocker, glykos, framställd ur stärkelse. Stäv. Den främsta delen av ett fartygsskrov benämnes förstäv, den bak-ersta akterstäv. Stöck’er, A., 1835—1909, tysk präst. S., som var starkt konservativ till sin läggning men samtidigt besjälad av ett levande socialt intresse, är särskilt känd som grundare av ett kristligt socialt parti. Stödjeröttcr, Styltrötter*. Ställett’, stövel för damer. Stökiometri’, del av kemin, som behandlar frågan om de förhållanden, i vilka grundämnena ingå i de kemiska föreningarna. Stöld, rättsstridigt tillägnande av annans egendom, vars värde överstiger 30 kronor. Stör, se Störfiskar. Störböna (Phaseolus vulgaris var. communis), en slingrande ört, som allmänt odlas. De omogna baljorna kallas turska bönor, skärbönor, haricots verts, om de äro gröna, vaxbönor, om de äro gula. De mogna fröna äro bruna, svarta el. vita. S. härstammar från Sydamerika.