Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stålbriljanter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stämpelbeläggning av bouppteckning
resp. gåvobrev.
Ständ’chen, ty., serenad, musikstycke,
som uppföres för att uppvakta en person.
Ständermöten, en i Sverige fordom
använd benämning på riksdagar,
herredagar, utskottsmöten och
land-skapsmöten.
Stängningstid. Angående S: s för
handelsbodar finnas bestämmelser i
butiksstängningslagen av den 30 maj
1919. Matvaruaffärer tillåtas
söcken-dagar vara öppna 7 f. m.—8 e. m. samt
sön- ocli helgdagar 7—10 f. m.
Vanliga handelsbodar få hållas öppna 8 f. m.
—7 e. m.
Stäpp, vidsträckt, trädlös,
gräsbevuxen slätt i torrare klimat ofta
med saltimpregnerad jord (saltstäpp)
och då icke lämplig för odling. S.
bildar övergångsformer till öknen.
Stäpper förekomma under olika namn.
De kallas t. ex. i Sydamerika
savanner, llanos och pampas, i Nordamerika
prärier och i Ungern pustor.
Stäpphöns (Pterocles) är en
fågelordning, släkt med liönsfåglarria.
Snabba flygare, som bebo stäpper och
öknar. Fröätare. Tarserna äro korta
och f jäderklädda. Stäpphönan
(Syrrhaptes paradoxus) är av ungefär
en duvas storlek. Den är sandfärgad
med svarta tvärband på ryggen. Från
hemlandet i Asien utvandrar den vissa
år i stora skaror, som stundom även
nått vårt land, t. ex. 18G3, 1888.
Stärbhus, dödsbo, sammanfattningen
av eh avliden persons tillgångar och
skulder; en avliden persons arvingar.
Stärkelse, kolhydrat, vars
procenti-ska sammansättning angives av
formeln CeHioOc men vars molekylarvikt
ej är säkert känd. S. förekommer i
stor utsträckning i växtcellerna,
framför allt i frön och rotknölar. S. är
ett lent, rent vitt pulver, som varken
löses i vatten el. i alkohol el. eter. Vid
kokning med vatten svälla
stärkelsekornen och sprängas sönder, varvid
ett klister bildas, varjämte en del av
S. går i lösning. S. igenkännes
lättast därpå, att en S-lösning färgas
starkt blå av fri jod. Vid
upphettning av S. till 200° bildas dextrin.
Kokas S. med utspädda syror bildas
glykos. Under inverkan av vissa
enzym övergår S. till maltos. — S. är
ett av människans viktigaste
födoämnen. Särskilt förekommer S. i stor
utsträckning i sädesslagen ocli i
potatis m. m. S. användes därjämte till
stärkning av kläder, vid framställning
av stärkelsegummi, som klister m. m.
— Fabriksmässigt framställes S. i
första rummet av potatis, vete, majs och
ris. Vid framställning av S. ur
potatis — sådan S. förekommer i handeln
som potatismjöl och potatisgryn —
finrives potatisen, varefter massan
Växtvävnad med tomma celler (K),
stärkelsekorn ($) och kristaller (Kr).
siktas under behandling med vatten.
Stärkelsekornen passera sikten, medan
de återstående cellfragmenten stanna
kvar. Den härvid erhållna produkten
renas därefter genom uppslamning med
vatten, varvid stärkelsekornen först
sjunka till botten. Ur vete framställes
S. därigenom, att av_vetemjöl och
vatten knådas en deg, som därefter
ytterligare knådas med rinnande vatten,
varvid stärkelsen följer med vattnet,
medan en klibbig massa, gluten,
bestående av proteinämnen, stannar kvar.
Stärkelsesocker el. potatissocker,
glykos, framställd ur stärkelse.
Stäv. Den främsta delen av ett
fartygsskrov benämnes förstäv, den
bak-ersta akterstäv.
Stöck’er, A., 1835—1909, tysk präst.
S., som var starkt konservativ till sin
läggning men samtidigt besjälad av
ett levande socialt intresse, är särskilt
känd som grundare av ett kristligt
socialt parti.
Stödjeröttcr, Styltrötter*.
Ställett’, stövel för damer.
Stökiometri’, del av kemin, som
behandlar frågan om de förhållanden, i
vilka grundämnena ingå i de kemiska
föreningarna.
Stöld, rättsstridigt tillägnande av
annans egendom, vars värde överstiger
30 kronor.
Stör, se Störfiskar.
Störböna (Phaseolus vulgaris var.
communis), en slingrande ört, som
allmänt odlas. De omogna baljorna
kallas turska bönor, skärbönor, haricots
verts, om de äro gröna, vaxbönor, om
de äro gula. De mogna fröna äro
bruna, svarta el. vita. S. härstammar
från Sydamerika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
