litet varstädes (se kartan till Geologiska perioder samt under de särskilda landskapen), varförutom yngre formationer intaga betydande delar av Skåne (se under detta landskap). De förnämsta malmdistrikten ligga i n. Lappland (Kiruna, Gällivare m. fl. malmfält), i mellersta Sverige (Bergslagen) samt omkring Skellefteåälvens nedre lopp (Skellefteåfältet). I avseende pä vattenkrafttillgången hör S. till Europas bäst lottade länder. Totala vattenkraften beräknas till 18 milj. hästkrafter, varav 10 milj. anges komma på Norrland. Endast omkring 1.5 milj. likr ha ännu tagits i anspråk, däribland för statens stora kraftverk vid Trollhättan, Älvkarleö, Norrforsen och Porjus. I klimatiskt hänseende intar S. ett mellanläge mellan kontinental- och havsklimat, med det förra mest markerat i det inre Norrland och Dalarna, det senare vid västkusten och södra östersjökusten. Nederbörden är för största delen av landet mellan 500— 600 mm. per år, minst, omkring 400 mm. i det inre Norrland och i öster-sjöns kustbälte samt på Öland och Gotland, störst i västra delen av sydsvenska höglandet (omkring 700 mm.) och i fjälltrakterna närmast norska gränsen, där den kan uppgå till 1000 mm. och mera. Medeltemperaturen är för inre och övre Norrland i januari —12° till —14°,i juli omkring + 12° till + 14, för sydligaste S. resp. 0° till —2° och + 16°. Vegetationsgränser. Den vildväxande barrskogen har sin sydgräns i norra Skåne samt något innanför Västkusten och Blekinges kustbälte och på mellersta öland. Denna gräns är också nordgränsen för bokens mera allmänna uppträdande. Eken går vild till Dalälven och vid kusten upp till Hälsinglandsgrän-sen; lönn, lind och hassel till Sil-janstrakten och efter kusten upp till örnsköldsvikstra,kten. övre barrskogsgränsen ligger i södra fjälltrakterna på omkring 700—800 m. ö. h., i n. Lappland 400—500 m. ö. h. och björkgränsen ungefär ett hundratal meter högre. Nordgränsen för veteodling av någon praktisk betydelse faller inom Hälsingland, korn och råg mogna pä gynnsamma lokaler ännu i nordliga Lappland och i mellersta Norrland intill 500 m. höjd över havet; potatis och rovor gå ännu högre. Äpple går med sina härdigare sorter till övre Dalarna och efter kustlandet ända upp till Norrbotten. Körsbär gå väl till upp till Härnösand, päron och plommon i regel ej norr om Dalälven. Befolkningsförhållanden. Sveriges folkmängd var 1 jan. 1926 6,053,562. Ärliga folkökningen har under senaste årtiondet i medeltal varit mellan 5 och 6 per 1,000, antalet födelser är omkring 18 och dödsfall omkring 12 på 1,000. Antalet emigranter, som på 1880- och 1890-t. ävensom 1923 steg till 30,000 per år och mera, har nu nedgått till några få tusen. Av hela befolkningen utgöra lappar omkring 7,000, finnar omkring 30,000, de senare huvudsakligen i socknarna omkring Kalix- och Torneälvarna. Folktätheten är ytterst ojämn; medan den i Skåne uppgår till 68 personer per kvkm., är den i Lappland endast 1 person per kvkm. I medeltal för hela landet är den 14.7; för Norrland är den 4.4, för Svealand 24, och för Götaland 35. I religiöst hänseende beräknas baptister, metodister och judar vardera uppgå till omkring 6,000, romerska katoliker till något över 3,000 och ungefär lika många andra främmande tros-bekännare. Dessa siffror visa endast de i kyrkoböckerna antecknade. Baptisterna själva uppge sig till 60,000 och metodisterna till 17,000. Hela Sveriges övriga befolkning räknas tillhöra svenska statskyrkan. I fråga om yrkesfördelning beräknas 38 % leva av jordbruk, 31.5 % av industri, 13 % av handel och samfärdsel, 4.6 % av allmän tjänst och fria yrken. Näringsliv. Avkastningen av Sveriges jordbruk har under senaste 5-årsperiod växlat i värde mellan 1,000 och 1,300 milj. kronor; därav kommo på spannmål 400 till 500 milj., på rotfrukter omkring 200 milj. och resten på hö och halm. Industrins tillverkningsvärde för samma 5-årsperiod har växlat mellan omkring 7 miljarder (1920) och 4 miljarder (1923); därav kommo (1923) 727 milj. på gruv- och metallindustri, 148 milj. på stenindustri, 431 milj. på trävaruindustri, 521 milj. på pappersmasse- och pappersindustrierna, 1,024 milj. på livsmedelsindustrierna, 436 milj. på textil- och beklädnadsindustrierna, 205 milj. på läder-, hår- och gummiindustrierna samt 186 milj. kr. på kemisk-teknisk industri. Exportens värde har under senaste 5-årsperiod växlat mellan omkring 1,000 och 1,300 milj. kr.; importens värde mellan omkring 1,100 och 1,400 milj. kr. Bland exportartiklar stå trävaror och pappersmassa främst med mera än hälften av totala exportvärdet; därnäst malmer (mest järnmalm), metallarbeten, maskiner, fartyg m. m. samt animaliska matvaror. På importsidan komma främst stenkol, spannmål (vete) och kolonialvaror. Bland de sistnämnda ingår kaffe med 60—70 milj. kr., socker med 10—30 milj. kr., tobak med omkring 20 milj. kr. ocli frukt med 35—40 milj. kr. värde som största poster. — Historia. Efter istidens slut invandrade folkstammar söderifrån. Av den norrut