äter fördelar och reduktionsärbetet avstannade. När Karl själv tillträdde regeringen företog han en ny reduktion, vilken krossade högadelns makt. S. invecklades under Karl XI i ett krig med Danmark, som dock avgjordes till S: s förmän. Under hans efterträdare Karl XII (1097—1718) kastade sig emellertid rovlystna grannar över S. Så började det stora nordiska kriget mot Danmark, Ryssland och Polen. Karl hade till en början framgång och besegrade alla tre fienderna. Kriget med Ryssland blev emellertid ödesdigert. S. utarmades av det långvariga kriget. Härens krigsdugligliet minskades och Karl XII besegrades slutligen vid Poltava 1709. Detta nederlag utgjorde vändpunkten för det svenska stormaktsväldet. Striden niot motståndarna fördes sedan med allt mindre framgång och efter Karls död måste S. avstå en‘ betydande del av områdena på andra sidan östersjön. Det följande skedet i S: s historia har kallats frihetstiden (1719—72). Under denna tid försvagades alltmer konungamakten. Enväldet avlöstes av ett riksdagsvälde med heta partistrider mellan hattar och mössor. Utrikespolitiskt förlorade S. alltmer i inflytande. Kulturellt var emellertid denna tid en blomstringstid. Regenterna Ulrika Eleonora (1719—20), Fredrikl (1720—51) och Adolf Fredrik (1751—71), voro obetydliga personer, vilka ej förmådde hävda sin ställning. Gustav III (1771—92) genomförde 1772 en statsvälvning och förde sedan styrelsen i den upplysta despotismens anda. Hans livliga kulturella intressen gjorde hans regering till en märkestid för konst och litteratur. Under Gustav IV Adolf (1792—1809) indrogs S. i det napoleonska världskriget, vilket medförde, att TTinland förlorades till Ryssland. Missnöjet med Gustav Adolfs styrelse medförde hans avsättning genom en statskupp 1809. Hans efterträdare Karl XIII (1809—18) var en föga betydande regent och styrelsen fördes i själva verket under hans senare regeringstid av kronprinsen Karl Johan, vilken soni konung kallades Karl XIV Johan (181S—44). S. erhöll genom honom Norge, vilket land i union förenades med S. 1814. Under den följande tiden genomgick S. en fredlig utveckling, karakteriserad av en fortskridande demokratisering på det politiska området. Regeringen fördes under de följande regenterna, Oekar I (1844—59), Karl XV (IR^—72), Oskar II (1872—1907) och Gustav V (1907— ), utan svårare inre slitningar. En representationsreform genomfördes 1800 under jämfö- relsevis lugna former. Förhållandet till Norge medförde däremot ständiga konflikter, vilka utmynnade i unionens upplösning 1905. Sveriges allmänna exportförening bildades år 1887 för att ”genom lämpliga anordningar underlätta och verka för avsättning i utlandet av svenska produkter”. Den omfattar för närvarande en informationsavdelning, en särskild avdelning, som har till uppgift att omliänderha förbindelserna med Östeuropa, en kreditupplysnings-avdelning samt förlag och tidskrifts-avdelning, som utger bland annat tidskriften ”Svensk Export” och vissa tidskrifter på främmande språk. S. har även upprättat ett särskilt han-delsbiblioték. Sveriges allmänna f jäderfäavelsför-ening bildades 1898 och utgör en sammanslutning av lokala föreningar. S. utger en tidskrift. Sveriges allmänna folkskollärarför-ening bildades 18S0 och har till uppgift att arbeta för förbättring av lärarnas ställning och för folkskoleväsendets utveckling. Sveriges allmänna handelsförening, se Sveriges köpmannaförbund. Sveriges arbetares centralorganisation (S. A. C.) är huvudorganisation för den syndikalistiska fackföreningsrörelsen. Den bildades 1910 och ägde 1925 37,000 medlemmar, fördelade pä 622 lokala organisationer. Den är ansluten till Internationella arbetarassociationen. Sveriges blåbandsförening (B. B.), en år 1886 efter anglosaxiskt mönster bildad, religiöst orienterad nykter -hetsorganisation. Medlemsantalet var år 1926 51,000 äldre, fördelade på över 1,000 föreningar, och 9,000 yngre, fördelade på 240 barnavdelningar. Sveriges centralförening för idrottens främjande, se Idrottsorganisationer. Sveriges filatelistförening är sedan 1900 namn på den 1886 bildade Stockholms frimärkssamlareförening. Sveriges flotta, se Sveriges försvarsväsen. Sveriges frisinnade ungdomsförbund bildades 1910. Hade vid 1927 års början omkring 1,000 medlemmar. Sveriges förf,attareförening bildades 1893 i syfte att främja de svenska författarnas ekonomiska intressen. Antalet medlemmar utgjorde vid 1927 års början 259. Sveriges försvarsväsen vilar på den allmänna värnpliktens princip. Värnpliktig är varje svensk man från och med det kalenderår, under vilket han fyller 20 år, till och med det, under vilket han fyller 42 år. De första 11 åren tillhör han beväringens första uppbåd, de följande 4 åren beväringens andra uppbåd och den återstå-