från vissa ”mästare”. Trots uppseendeväckande avslöjanden angående förhållandena inom samfunden räknar dock T. många anhängare. Teoso’fiska samfundet grundades 1875 av fru Blavatsky och en amerikansk överste H. S. Olcott. Den senare blev T : s förste president. 1907 efterträddes han av Besant. Senare klövs T. i tvä samfund, ett med säte i Indien och ett med säte i Amerika. Jfr Teosofi. Te’plitz, stad i nv. Böhmen, Tjeckoslovakien. 30,000 inv. En av Europas mest besökta badorter. Terapi’, medicinsk behandling. Teratologi’, se Missbildning. Ter’bium, ett grundämne, tillhörande de sällsynta jordmetallerna. Kem. tecken Tb. Atomvikt 159.2. Ter Borch el. Terborch, stundom skrivet Terburg, G., 1617—81, holländsk genremålare. T: s flesta målningar skildra någon scen ur de förnämare klassernas liv (Lut spel ande dam, Officer, som mottager ett brev, Konserten). Te’rek. — 1. Flod i Kaukasus, som från s. genombryter bergskedjan och mynnar ut i Kaspiska havet. — 2. Provins i Kaukasus, 73,000 kvkm., 1,2 milj. inv., blandning av ett flertal folkslag (ryssar, tjerkesser, armenier, georgier, judar m. fl.). Huvudstad Vladikavkas. Teren’tius, Publius T. Afer, omkring 190—159 f. Kr., romersk lustspelsför-fattare. T. var slav hos den romerske senatorn Terentius Lucanos men frigavs och tog då sin husbondes familjenamn. T: s språkligt förfinade framställningar ha sin styrka i skickliga karaktärsteckningar (P h o r m i o, Adelphoe). Teresia den Heliga, 1515—82, katolskt helgon och Spaniens skyddshelgon. Territorialgräns, gränsen för en stats område. Under världskriget räknade man i allmänhet, att T. på havet löpte på tre engelska sjömils (5,556 m.) avstånd från land. Sverige brukar räkna T. en svensk sjömil (7,420 m.) ut från kusten. Term, ord, uttryck, talesätt, benämning; varje begrepp i en slutledning; matematisk storhet i ett algebraiskt uttryck, vilken med plus el. minus är förbunden med andra storheter. Ter’mer. — 1. Namn på de praktfulla varmbadhusen i forntidens Rom. Bland dessa märkas Caracallas T. och Dio-cletianus’ T. — 2. Beteckning för varma källor. Termi’n, bestämd tidpunkt; förfal-lotid; regelbundet återkommande tid för ett visst arbete. Termine’ra, fastställa, begränsa. Terminologi’, sammanfattningen av de inom en vetenskap el. konst använda uttrycken och beteckningssätten. Terminsaffärer, börsaffärer, vid vilka säljaren förbinder sig att efter bestämd tid mot ett visst pris leverera en vara. Ter’minus, i den romerska gudaläran namn på en gud, som symboliserade gränserna, gränsstenarna. Antikens framställningar av gränsguden ha vanligen formen av nedåt avsmalnande pelare, vilka uppåt avslutas med ett människohuvud. Jfr Herm. Ter’misk, hänförande sig till värme el. temperatur. Termithona. Termi’ter el. vita myror (Termitidse), en insektsfamilj, som utmärkes av bitande mundelar , och ofullständig förvandling. Arterna leva i samhällen, vilka påminna om våra myrors. Hannar och honor ha två par vingar. Den befruktade honans bakkropp är ofantligt uttänjd av ett oerhört antal ägg. Huvudmassan av termitsamhället utgöres av outvecklade hannar och honor, vilka delvis kvarstå på larvstadiet. De äro blinda. Vidare finnas s. k. soldater, vilka ha kraftiga käkar, samt flera andra former, vilkas betydelse för samhället är outredd. T. bygga bon, som antingen bestå av gångar i marken el. av uppmurade celler. I senare fallet kunna deras byggnader nå flera meters höjd. T. leva huvudsakligen av växtämnen men använda nästan alla slags organiska ämnen antingen som föda el. som byggnadsmaterial. Framför allt göra Termitsamhälle.