Termometrar med gradering enligt Réaumur (11), Celsius (C) och Fali-renheit (F). ratur, som motsvarar —17,7° C. 0° C. motsvarar därför + 32° F., och 1° C. är lika med % F. Följaktligen äro t. ex. + 95° F. lika med 95—32 multiplicerat med %, alltså 35° C. Kvicksilvertermometrarna böra emellanåt kontrolleras genom att nedstickas i smältande snö, som skall angiva 0° C., om termometern är rättvisande. För mycket låga temperaturer (under — 40° C.) användas sprittermometrar el. termometrar med andra vätskor, som ha låg stelningspunkt. För noggrannare temperaturbestämningar (t. ex. febertermometrar) användes gradering i tion-delsgrader. Maximi- och minimiter-mometrar, som utvisa högsta ocli lägsta temperaturen (t. ex. under ett dygn), ‘ha i .termometerröret en liten stav, som förskjutes med termometervätskans stigande el. fallande och stannar vid vändpunkten samt efter verkställd observation genom lämplig vickning av termometern återföres till det för tillfället rådande gradtalet. Vidare finnas kontinuerligt självregi-strerande T., s. k. termografer. Termoelement användas vid temperaturbestämningar vid vissa vetenskapliga undersökningar. Ifråga om höga temperaturer kan man använda sig av undersökningar av strålningens beskaffenhet. Jfr Pyr ometer. Ter’mosflaska, flaska, försedd med inåt försilvrade, dubbla väggar med i det närmaste lufttomt mellanrum. Syftet härmed är att hindra innehållets uppvärmning el. avkylning från omgivningen. T. tillverkas vanligen av glas samt inneslutas i höljen av metallbleck och användas för förvaring av drycker, vilkas temperatur man längre tid vill liålla oförändrad. Ter’mostapel, se Termoelektricitet. Teros, se Rosor. Terpe’ner, i växtriket förekommande kolväten, som bland annat ingå i många eteriska oljor. De enkla T. ha kemiska formeln CioHic. De äro oljor med kokpunkten mellan 156° och 190°. Terpentinolja, som användes vid fer-niss- och oljefärgsframställning, är en blandning av huvudsakligen enkla T. Förutom de enkla T. finnas T. med samma procentiska sammansättning men högre molekylarvikt (diter-pener, seskviterpener m. m.). Terpenti’11, som utgöres av kolofoni-um, löst i terpener, finnes färdigbildad hos olika barrträdsarter och er-hålles därigenom, att barken avskalas el. häl borras i träden, då T. av sig själv avrinner. T. användes för framställning av terpentinolja och harts. T. och preparat av T. användas även inom medicinen. TerpsFcliore [-kåre], Terpsikore, i den grekisk-romerska mytologin dans-konstens gudinna, en av de nio muser-na (jfr Muser). Terr’a, lat., jord, land, mark; T. f i r’m a, fastland, fast mark; T. i n-c o g’n i t a, obekant land, främmande område; obekanta förhållanden. Terrakotfa, bränd lera, särskilt oglaserat, poröst och ogenomskinligt lergods (jfr Keramik). Till färgen är T. brunt, rött el. gult. Mycket berömda äro de antika terrakottavaser-na och de små terrakottastatyetterna från Tanagra. Bland andra terrakot-taarbeten märkas de berömda målade skulpturer, som utfördes av renässanskonstnären Luca della Robbia. Terra^ium, behållare av glas, i vilken man odlar växter i boningsrum; även sådan behållare, avsedd för smärre landdjur (insekter, kräldjur). Ter’ra ros’sa, rödbrun jordart, utgörande rester efter orena, av vatten upplösta kalkstenar. T. är ofta den enda jordarten i karsttrakter, där den nedsvämmats i sänkor i berggrunden. Terrass', avsats, trappformig anläggning i en trädgård, framför en byggnad etc.; murad altan. — Terrass e’r a, anlägga terrasser, utfylla och utjämna med jord och sten. — Terrassformig, i avsatser. — Geol. är T. en plan yta, som slutar med en brantare sluttning el. tvärbrant. Brosionsterras-s e r bildas vid stränder genom att vågorna angripa strandsluttningen och