Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
des till 3(55 dagar ocli vart fjärde år
(de år, vilkas tal äro delbara med fyra)
insköts en skottdag i februari månad.
Denna tideräkning började tillämpas
den 1 januari 45 f. Kr. Hos romarna
användes en vecka, som bestod av åtta
dagar. Denna ersattes så småningom
av en sju-dagars vecka. Emellertid
visade det sig, att vårdagjämningen
försköts även efter den julianska
tideräkningen, den s. k. gamla stilen.
Därför tillsatte påven Gregorius XIII
en kommission, som 1582 utarbetade den
G r e g o r i a n s k a kalendern el.
nya stilen. Enligt denna räknas endast
de år, som lia jämna hundratal som
skottår, vilka sedan de tyå nollorna
avskilts äro jämt delbara med fyra.
År 1600 är skottår men ej år 1900. Pä
detta sätt erhållas tre skottår mindre
på fyrahundra år enligt nya stilen.
Denna infördes så småningom i de
flesta av Europas länder, i Sverige
1753. Som utgångspunkt för T.
började man från 500-t. alltmer använda
Kristi födelse; dock förlädes Kristi
födelse sannolikt till oriktig tidpunkt.
Troligen ägde denna enligt vår T. rum
år 4 e. Kr.
Tidning:. Det privata brevet är
tidningarnas ursprung. Från slutet av
1500-t. utkommo så gott som dagligen
handskrivna nyhetsblad, vilka i och
med boktryckarkonstens uppfinning
förvandlades till flygblad. Dessa
ut-gåvos snart i numrerade serier, som
senare ombildades till regelbundna
nyhetsblad, alltså tidningar i egentlig
mening. T. utgåvos troligen först i
Tyskland och spredos därifrån till
övriga europeiska länder. Sveriges
första T. är ”Ordinari Posttijdender”,
som 1645 började utkomma med ett
nummer i veckan. Jfr vidare de olika
tidningarnas namn.
Tidvatten, se Ebb och flod.
Tieck [ti’k], J. L., 1773—1853, tysk
författare, en av ledarna för den
nyromantiska diktningen i Tyskland.
Bland hans arbeten märkas noveller
(Dichterleben, Der Aufruhr
in den Cevennen),
romanfragmentet Vittoria Accorombona
och översättningar av Cervantes och
Shakspere. T: s diktning utmärkes av
en fantastisk mystik med dragning ät
det sjukligt hemska. Trots rikedom
på idéer och mångsidig bildning
lyckades han dock aldrig samla sig till ett
större enhetligt arbete. Den svenska
nyromantiken påverkades i avsevärd
grad av T.
Tien-schan, se Tian-sjan.
Tient-sin, stor handelsstad i n. Kina,
provinsen Tji-li, Pekings hamnstad.
Universitet. 800,000 inv.
Tie’polo [-pålå], G. B., kallad
Tiepo-letto, 1693—1770, italiensk målare. T.
var född i Venedig, där han 1755—58
var direktör för konstakademin, och
slog sig 1761 ned i Madrid, där han
stannade till sin död. Han utbildade
en personligt betonad, dekorativ stil,
som utmärktes av elegant teknik,
livfull komposition och ljus, mild kolorit.
T. var även verksam som raderare.
Tierp, köping vid Uppsala—Gävle
järnväg, n. Uppland. 1,400 inv.
Tierr’a, sp., land.
TifFany, L. C., f. 1848, amerikansk
konstnär, vilken företrädesvis ägnat
sig åt glasindustri och blivit
världsberömd för de s. k. ”TifEanyglasen”.
Dessa vaser utmärkas av en utsökt
färgnyansering och äro utförda efter
orientaliska mönster.
Til”lis, stad i Kaukasus, i f. d. ryska
guvernementet av samma namn, sedan
världskriget huvudstad i
sovjetrepubliken Georgien. Staden ligger vid
den av höga bergskedjor begränsade
Kurafloden och har som handelsstad
stor betydelse; förmedlar bl. a.
varuhandeln mellan Ryssland och Persien.
Omkring 200,000 inv., tillhörande en
hel mängd skilda folkslag, språk och
religioner.
Tiger, se Kungstigern.
Tigerkatt, sammanfattande
beteckning på mindre kattdjur med
mörk-fläckig el. bandad päls. T. är
egentligen ett sydamerikanskt kattdjur,
cirka 80 cm. långt, som har svarta
fläckar på ljusgul botten.
Tiggarmunkordnar kallas vissa
munkordnar, vilka särskilt strängt hålla pä
fattigdomsidealet och liksom Jesus och
apostlarna leva av gåvor men ej få
besitta fast egendom el. inkomst. Dessa
regler ha dock så småningom mer el.
mindre modifierats. Till T. höra
do-minikanorden, franciskanorden samt
en del andra ordnar.
Tiggeri. Envar, som efter fyllda 18
år gör sig skyldig till T., kan
anhållas, och, därest han icke är i sådan
belägenhet, att fattigvård bör utgå till
honom, behandlas såsom lösdrivare.
Enahanda är förhållandet med den,
som tillåter barn under 16 år, som står
under hans vård, att bettla, el. som
använder barn el. andra att bettla för
sin räkning. Anträffas någon, som ej
fyllt 18 år, bettlande, skall med
honom förfaras enligt bestämmelserna i
lagen om samhällets barnavård. Har
bettlare i följd av att han varit i
behov av fattigvård, blivit intagen ä
fattigvårdsanstalt, kan han därstädes
kvarhållas, intill dess grundad
anledning finnes att antaga, att han
utanför anstalten skall sig ärligen försörja.
Utlänning, som uppenbarligen har för
avsikt att söka sitt uppehälle genom
T., kan vid ankomsten till riket av
polismyndighet avvisas. K. B. äger
även att från riket utvisa utlänning,
som beträtts med T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
