mitten av 1850-t. slagit in på en fri-handelsvänlig väg, segrade protektionisterna efter en lietsig strid vid riksdagen år 1888. — Svenska statens tullinkomster beräknades enligt rikssta-ten för budgetåret 1926—27 till över 213 milj. kr. Tullgarn, kungligt lustslott nära Trosa, ö. Södermanland. Tullstadgan. I T., som utfärdas av kungl. maj:t, återfinnas de föreskrifter, vilka med hänsyn till tullverket åliggande uppgifter skola gälla vid person- och godsbefordran. I T. finnas sålunda bestämmelser rörande införsel och utförsel av varor dels sjö-ledes dels landvägen, om tullnederlag, om transitoupplag och transitering av varor m. m. Tulltaxan innehåller uppgifter om tullpliktiga och tullfria varor och om storleken av de tullavgifter, som skola erläggas för de tullpliktiga varorna. Tullverket. T:s överstyrelse är generaltullstyrelsen*. Dess övriga personal sammanfattas under beteckningen tullstaten. Tullstaten utgöres dels av den på olika orter stationerade personal, som handhar den lokala tullförvaltningen, dels av personal för kustbevakning och gränsbevakning. Tulpan (Tulipa), till liljeväxter hörande växtsläkte, som bland annat kännetecknas av att blomman är sammansatt av sex kalkblad, vilka sakna honungsgömmen. De odlade T. härstamma från T. gesneriana från Asien och T. suaveolens från Medelhavsländerna. T.-odling har särskilt bedrivits i Holland. Tul’sa, stad i Oklahama, U. S. A. 72,000 inv. Tulubb’, lång respäls. Tum, äldre längdmått, antagligen fastställt efter bredden på en manstumme. Yerktum var 1/i2 fot = 12 linjer = 2.47 cm. Decimaltum var V™ fot = 10 linjer = 2.97 cm. Tumba, municipalsamhälle på Södertörn, nö. Södermanland. 900 inv. Pappersbruk, som tillhör riksbanken och tillverkar papper till sedlar. Tumlare, se Delfi’n. Tummeliten, huvudfiguren i en allbekant saga, vilken förefinnes i en mångfald versioner. Sagan om T. finnes i Perraults sagosamlingar, och till denna gå troligen de moderna bearbetningarna tillbaka. T. var den yngste av sju bröder och hade till följd av sin ringa växt fått namnet Tummeliten. Han var emellertid mycket klok och lyckades slutligen stjäla ett par ”sjumilastövlar”, med vars tillhjälp han vann rikedomar. Tumning, uppmätning av timmer och bjälkar. Man mäter längd och tjocklek. Som måttsenhet användes engelska tum och fot (jfr Yard). Tumskruv, tortyrinstrument, en skruvstock med taggar på insidan, i vilken tummen sammanpressades. Tumstock, liopfällbart längdmått, graderat i tum och fot och numera oftast även graderat enligt metersystemet. Tumult’, larm, upplopp. Tumö’r, se Svulst. Tun, fornsvenska, hägnad, stängsel el. inhägnad plats. T. ingår i en del svenska namn t. ex. Eskilstuna, Sigtuna m. fl. Av T. kommer det engelska ordet town, som betyder stad. Tunder, till elddon använt antänd-ningsmedel, bestående av multnat trä. Tun’dra, i n. Asien och n. Amerika förekommande, vidsträckta, skoglösa slätter, där marken ständigt är frusen och största delen av året betäckt med snö. Endast en kort tid på sommaren tinar marken upp på ytan och förvandlas då ofta till sanka moras. Växtligheten består av låga buskar (al, vide, dvärgbjörk), mossor och lavar. Djurvärlden utgöres huvudsakligen av vildrenar, polarrävar och vattenfåglar. Tunga metaller. Under denna benämning sammanfattas de till koppar-, zink-, gallium-, tenn-, vanadin-, krom- och järngrupperna hörande metallerna samt mangan och platinametallerna, vilka samtliga lia en högre specifik vikt än 5. Tungband, beteckning för ett slem-liinneveck, som löper från tungans undre sida ned till munbotten. T. når hos barn förhållandevis långt fram och kan i enstaka fall inskränka på tungans rörlighet. Jfr Tungliäfta. Tungbenet, ett hästskoformat ben, som kännes ungefär mitt på framsidan av halsen. T. sammanhänger genom en bindvävshinna med struphuvudet. T. tjänar till fäste för muskler, vilka dels gå uppåt in i tungan, dels nedåt till struphuvudet och bröstkorgen. Tung-huang, oas i Tarimbäckenet, Centralasien, ryktbar genom rika arkeologiska fynd, bland annat böcker och manuskript från första århundradet av vår tidräknin^. Tungliäfta, en missbildning, som beror på att tungbandet inskränker tungans rörlighet. Därigenom orsakas svårighet vid diande och tal. T. hjäl-pes operativt. I de flesta fall är emellertid operation onödig. T. försvinner med åren. Jfr Tungband. Tungomålstalande, en hysterisk form av religiositet, vid vilken i ett tillstånd av extas den religiöse uttalar meningslösa ord. T. utmärker särskilt riktningar av mera svärmisk religiositet t. ex. pingströrelsen.