rövarstafc, som gjorde sig mycket fruktad. T. kom 1754 under Turkiet. Sjöröveriefc fortsatte emellertid ända in på 1800-t. Landet, fick så småningom en gentemot Turkiet mycket självständig ställning. På lS80-t. skaffade sig Frankrike allt mer inflytande i landet, och bejen tvangs redan 1881 att erkänna Frankrikes överhöghet över landet. Tunna, förr använt rymdmått av mycket varierande storlek. För torra varor räknades en T. = 2 spann = 32 kappar = 1.47 hl. En spann var även = 2 lialvspann = 56 kannor = 73.28 liter. En rågad tunna kallades fast mål; en struken kallades löst mål. I stället för råga tillädes 4 strukna kappar på tunnan av vete, råg, korn, havre och ärter. En tunna fast mål av detta slag innehöll således 36 strukna kappar eller 63 strukna kannor, då en tunna löst mål endast innehöll 56 strukna kannor. Till malt räknades 6 kappar såsom råga; till salt och bränd kalk 2 kappar på tunnan. — För våta varor räknades en T. = 4 fjärdingar = 48 kannor = 1.256 hl. Dessa mått nyttjades för saltad fisk och kött, tjära, beck, rödfärg, träd- och rotfrukter m. m. Tunnland, gammalt sveliskt ytmått för jord = 2 spannland = 32 kappland = 14,000 kv.-alnar = 56,000 kv.-fot. -49.365 ar. Tunntarm, se Tarmkanal. Tupé, uppkammad pannlugg. Tuppfäktning:, folknöje, där underhållningen består i tvenne tuppars strid med varandra. Vanligen äro djuren väpnade med stålsporrar. T. förekom redan under antiken och spred sig sedermera ut över Europa, bland annat till Storbritannien. Numera förekommer T. endast i österlandet och i en del spansktalande länder. Tura’n, förr ofta bruklig beteckning för sv. Turkestan. Turba’n, en österländsk huvudbonad, som består av ett 20 cm. brett och 5—6 m. långt tygstycke, som viras kring en cylindrisk el. halvklotformig mössa utan skärm. T. är ett kännetecken på den rättrogna muhammedanen. Grön T. får endast bäras av Muhammeds avkomlingar. Vit T. bars av adeln och de skriftlärda. Vart-ligt folk har brokig T. I Turkiet oeh Egypten har T. numera utträngts av fetsen. Turbi’n. — 1. Vattenturbin, ett slags motor, med vars tillhjälp energin hos strömmande vatten i forsar och vattenfall omsättes till arbete. Av vattenturbinerna kan man urskilja två huvudtyper. I den ena huvudtypen försättas med böjda skövlar försedda hjul av vattnet i rotation i strömnings- riktningen. Till den andra huvudtypen, reaktionsturbinerna, höra de T., vilkas konstruktion bygger på den principen, att vatten, som får utströmma ur ett kärl, strävar att förflytta kärlet i motsatt riktning mot utström-ningsriktningen. Bådå huvudtyperna av T. ha funnit användning vid de utbyggnader av vattenfall, som för produktion av elektrisk kraft ägt rum under de sista decennierna. — 2. Se Ångturbin. — 3. Se Vindmotor. Turbulent’, orolig, larmande. Turenne [tyränn’], H., vicomte de T., 1611—75, fransk fältherre. T. var en ovanligt skarpsinnig fältherre. 1644 blev han överbefälhavare för franska armén i Tyskland, och under Fronden var han först hovets motståndare men övergick till detta 1651 och var anförare för hären mot Condé och spanjorerna. Under Ludvig XIV: s krig ledde T. fälttågen mot österrikarna och stupade själv i striden vid Sasbaeh 1675. Han vann flera lysande segrar under dessa fälttåg. Turf [tö’f], gräsbevuxen kapplöp-ningsbana, även beteckning för kapplöpning med därtill hörande anordningar. Turga’i, rysk provins, upptagande en stor del av Kirgiserstäppen mellan Ural och Aralsjön. Turgen\jeff, I., 1818—83, rysk författare. T. vistades under större delen av sitt liv i utlandet (Tyskland, Frankrike). Han åtnjöt som roman -och novellförfattare ett ofantligt rykte övér hela Europa. Den moderna litteraturen äger i T. en av sina största språkkonstnärer. I En jägares anteckningar skildrar T. den ryske bondens och godsägarens var- ' dagsliv, medan hans övriga större romaner (R u din, A d e 1 s f o 1 k, Fäder och söner, Rök) med satirisk realism behandla de liögre klassernas liv. Turgot [tyrgå’], A. R. J., 1727—81, fransk statsman och nationalekonom. T. var en ivrig anhängare av fysio-kraternas läror. 1774 utnämndes han av Ludvig XVI till finansminister och började genast förbereda ett genomgripande ekonomiskt reformarbete. T:s reformer medförde emellertid ett hätskt motstånd från de privilegierade klasserna, vilka förmådde konungen att avskeda honom 1776. Turi [to’ri], J. (skriver sig vanligen Thuri el. Thuuri), f. 1854,, lappman, bekant för sin sakkunniga ”skildring av lapparnas liv” (M u i t-talus samid bir ra), vilken översatts till flera språk. Turi’n, stad i Piemonte, nv. Italien, vid floden Po. 500,000 inv. T. har ett flertal ståtliga palats, kyrkor och ruiner efter gamla romerska byggnader.