Tysk-nationella folkpartiet, efter novemberrevolutionen 1918 bildat politiskt parti, omfattande element frän det forna kejsardömets konservativa parti, rikspartiet, ocli det nationallibe-rala partiets konservativa flygel. T. står i opposition till den republikanska författningen. Tysk-romerska kejsardömet. Se Tyska riket, historia. Tysk-österrike var efter världskriget en kortare tid namn på nuvarande republiken Österrike. Tysta zonen. Vid buller, orsakat av explosioner, kanonskott o. dyl., har man på något avstånd från bullrets utgångspunkt konstaterat områden, där ljudet ej höres. Utanför dessa områden är bullret åter hörbart. Någon tillfredsställande förklaring till T. har man ej funnit. Tystnadens Torn, se Mazdaism. Tzu-hsi, se Tse-hsi. Tågångare användes förr som beteckning för en del rovdjur (i motsats till liälgångare). Denna indelningsgrund är numera övergiven. Tåkern, sjö i v. Östergötland, nära Vättern, till vilken den avflyter genom Mjölnån. 44 kvkm. På 1840-t. sänktes sjön, varigenom utvanns 20 kvkm. mark. En ny sänkning har planerats men ej verkställts, då man ej vill spoliera sjöns rika fågelfauna. Tång, folklig benämning på en del havsalger, särskilt arter, tillhörande släktet Fucus. Tånga hed, exercisplats nära Alingsås. Tången, municipalsamhälle på västkusten, s. Bohuslän. 550 inv. Tårkörtel, se Öga. Tårpil, benämning på en del salix-arter, som ha hängande grenar. Tåsinge, Taasinge el. Thorseng, dansk ö s. 0111 Fyen, 70 kvkm. 3,900 inv. T. är mycket bördig. Täckdikning utföres vanligen med rör el. ibland genom att lägga en kanal av grova stenar. T. sparar jord och möjliggör större sammanhängande fält. T. utfördes redan av romarna. För understödjande av T. finnes en 1913 inrättad täckdikningslå- 11 e f 0 n d, som förvaltas av statskontoret. Från denna lämnas lån till hushållningssällskapen, som i sin tur lämna lån till enskilda på högst 2,000 kr. Täckfjädrar kallas de konturfjädrar, som sitta på vingens bas och täcka vingpennorna. Täckfärger kallas inom målarkonsten ogenomskinliga färger, vilka täcka underliggande färger, linjer 0. dyl. Genom tillsats av vit färg, en del mineralfärger m. m. till vanliga akvarellfärger kan man göra dem till T. Inom oljefärgsmåleriet använder man sig huvudsakligen av T. Likaså vid gouaclie-målning. Jfr Lasera. Täckvingar, se Insekter. Tälje tokar, skämtsam beteckning för grönköpingsartade stadsborgare, ursprungligen använt om borgarna i Södertälje. Täljsten, bergart, som innehåller rikligt med talk jämte andra föga hårda mineral och därför lätt låter bearbeta sig. T. användes till skulpturer, kaminer, m. m. (ex. Handöl i Jämtland). Mjölktand i genomskärning. Invid tandens rot ett anlag till en förblivande tand. Käkbenet är tecknat svart. Tänder äro hos människan av två slag. Den första uppsättningen kallas mjölktänder el. första dentitio-nen. Dessa äro i det närmaste färdigbildade vid födelsen och genombryta tandköttet, när barnet närmar sig ett-årsåldern. Först framkomma de mellersta framtänderna i underkäken och därefter de övriga under det följande året. Mjölktänderna äro 20, 8 framtänder, 4 hörntänder och 8 kindtänder. Nästa tanduppsättning, de förblivande T. el. andra den-tionen, består av större och kraftigare T. De börja bryta fram och skjuta bort mjölktänderna vid sju-årsåldern och närmast följande år. De äro till antalet 32, nämligen 8 framtänder, 4 hörntänder och 20 kindtänder, d. v. s. 5 kindtänder i varje käkhalva. De bakersta kindtänderna komma först i vuxen ålder och kallas visdomständer. Innerst i varje tand finnes ett hålrum, fyllt av blodkärl, nerver och bindväv. Detta innehåll kallas pulpan. Tandens huvudsakliga del är uppbyggd av tandben. Den ur tandköttet uppskjutande delen av tanden är klädd av en hätta av en