Wahlenber*?. — 1. G. W., 1780—1851, professor i botanik i Uppsala, framstående växtgeograf och lapplandsforskare. — 2. A. M. L. W., f. 1858, författarinna, som skrivit flera romaner samt sagor. Wahl man, L. I., f. 1870, arkitekt, 1912 professor i liusbyggnadslära vid Tekniska högskolan i Stockholm. W: s förnämsta verk är Engelbrekt s-kyrkan i Stockholm, som byggdes under hans ledning 1904—14. Wahlström, Lydia, f. 1869, historiker, pedagog, författarinna. W. har livligt intresserat sig för kvinnorörelsen. 1892 grundade hon Uppsala kvinnliga studentförening. Hon har utgivit en mångfald arbeten, bland vilka må nämnas Den svenska odlingens stormän och romanen Daniel Malmbrink. Wahlström och Widstrand, en år 1883 grundad bokförlagsfirma i Stockholm. Vaigratj, Vajgatj, ö i Norra ishavet, sö. om Novaja Zemljas sydspets, 3,700 kvkm. Trådlös telegrafstation. Vaihinger [faj’-], H., f. 1852, tysk filosof. V: s arbeten ansluta sig dels till pragmatismen, dels till Kant. Vakans’, tomrum, ledighet. En tjänst, som står obesatt, säges vara vakant’. Wakefiold [oeik’fild], stad s. om Leeds, mellersta England. 50,000 inv. Livlig spannmålshandel. Var före Leeds’ uppblomstring medelpunkt för Yorks textilindustri. Vaktelsläktct (Coturnix) hör till rapphönsfåglarnas familj inom hönsfåglarnas ordning. Arterna påminna om rapphöns men äro mindre och ha spetsiga vingar. De äro flyttfåglar. I Sverige finnes Vanliga vakteln (C. cominunis), som är tecknad i brunt, grått och svart. V. jagas särskilt i Medelhavsländerna. Vakuo’l, ett med cellsaft fyllt hålrum, som förekommer i vissa växt- och djurceller. Hos en del lägre djur finnas V., vilkas väggar sammandraga sig, s. k. pulserande V. Jfr Infusionsdjur och fig. till Cell. Va’kuum, tomrum, ett rum, i vilket ingen materia — alltså ej heller luft el. någon annan gas — finnes. Vakuumbroms, se Broms. Va’kmimrör, treelektrodrör, se Radio. Beteckningen V. användes dock även i vidsträcktare betydelse. Val. — 1. 80 stycken, vid räkning av sill el. strömming. — 2. Se Valdjur. — 3. I sammansättningar, ”de på slagfältet fallne”, t. ex. valplats. — 4. Se Valsätt. Va’la, i fornisländskan sierska. Jfr Voluspa. Va la banque, se Va- banque. Valack’, kastrerad hingst. Valais [valä’], Wallis, kanton i s. Schweiz. 5,220 kvkm., 128,000 inv. Huvudstad Sitten, 8,000 inv. — V. omfattar Västalpernas högsta delar. Befolkningen idkar huvudsakligen boskapsskötsel. Valak’er, ett namn, som användes av slaverna som gemensam beteckning för latintalande stammar på Balkanhalvön. Valaki’et, den sydligaste delen av konungariket Rumänien, omfattande den bördiga Valakiska slätten. 77,500 kvkm., omkring 4 milj. inv. V. var fordom ett av de s. k. Donaufursten-dömena och förenades 1861 med Moldau till konungariket Rumänien. Vala’kiska slätten, det bördiga låglandet mellan Siebenbiirgen och Donau. Va’lamo, grekisk-katolskt kloster, beläget på några öar i Ladoga, Viborgs län, Finland, öarna äro av munkarna väl odlade. Till klostret hör ett tjugutal kyrkor och kapell. Klostret grundlädes enligt traditionen på 900-t. men blev ordentligt organiserat först på 1300-t. Valans spådom, se Voluspa. Valborg, helgon, f. omkring 710, dotter till en angelsaehsisk ädling. V. blev abbedissa i det av hennes bröder grundade klostret Heidenheim (Wiirt-temberg), där hon avled 779. Hon blev föremål för en utbredd kult i egenskap av åkerfältens skyddshelgon. V:s åminnelsedag (1 maj), Valborgsmäs-san, inföll samtidigt med den germanska hedendomens vårfester, varför hennes namn förknippades med dessa. Valborgsmässan, se Valborg. Va’lcensus, stadgande om viss förmögenhet för rösträtt el. valbarhet. WaPcheren, en av öarna i den nederländska provinsen Zeeland. 209 kvkm., 55.000 inv. Huvudstad Middelburg, fordom en livlig handelsstad. Vid öns s. kust ligger Vlissingen, överfartsort till England. Val’dai, en omkring 300 m. hög skogstrakt i nv. Ryssland, vilken utgör högsta delen av Ryska centralplatån. På V. upprinna flera av Rysslands största floder, såsom Volga, Dnjepr, Duna m. fl. WaTdeck, fordom furstendöme, sedan 1918 republik i förbundsrepubliken Tyska riket, belägen v. om floden Wesers övre lopp. 1,120 kvkm., 66,000 inv. Åkerbruk och boskapsskötsel äro huvudnäringarna. Huvudstad Arolsen, 3.000 inv. WaUdeck-Rousseau [-roså’], R., 1846 —1904, fransk statsman. W. blev 1879 ledamot av deputeradekammaren, där lian slöt-' sig till Gambetta. Han var inrikesminister 1881—82 och 1883—85 samt bildade egen ministär 1899. Han avgick 1902 på grund av sjukdom. W. förde en kraftfull politik i republikansk och nationell anda.