Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
land, Guatemala, Haiti, Hedsjas,
Hon-duras, Kina, Liberia, Nicaragua,
Panama, Peru, Polen, Portugal, Rumänien,
Serbien-Kroatien-Slavonien
(Jugoslavien), Siam, Tjeckoslovakien ocli
Uruguay. Till dessa kom dessutom
under större delen av kriget Ryssland.
I förhoppning om att hinna krossa
Frankrike, innan den ryska armén
hunnit organisera sig, kastade
Tyskland 1914 större delen av sin
disponibla härstyrka mot v. Tack vare
sitt kraftiga artilleri kunde tyskarna
snabbt betvinga de belgiska
fästningarna Liége, Namur och Maubeuge.
Den belgiska armén trängdes tillbaka
mot Antwerpen. Tyskarna inföllo
därefter i n. Frankrike och närmade
sig Paris. Franska härar anföllo
under tiden de tyska arméerna s. om
Metz men blevo hejdade och drogo sig
därefter tillbaka till en linje, soni nära
sammanföll mfed fransk-tyska gränsen.
Tyskar och fransmän intogo här
befästa ställningar och började ett
ställningskrig, som sedermera blev
karakteristiskt för V. Fransmännen satte
nu in alla krafter på att motstå
anfallet av de från Belgien kommande
tyska arméerna. I slaget vid Marne
den 5—12 september blevo tyskarna
hejdade och tvungos att återtåga till
en linje vid floden Aisne. Därefter
gjorde fransmännen ett försök att
genom trupper, som ryckte fram mera
nordligt, komma runt tyskarnas högra
flygel. Detta tvang tyskarna att
utsträcka sin front till kusten
(kapplöpningen till havet). Heta strider
försiggingo härunder, särskilt den
1—13 oktober vid Arras. Under tiden
hade tyskarna intagit Antwerpen.
Den belgiska armén drog sig tillbaka
mot ö. och kom sedermera att jämte
engelsmännen hålla linjen närmast
kusten vid floden Yser. Så
fullstän-digades fronten ut till Nordsjön.
Någon möjlighet att omfatta
motståndarens flyglar och på så sätt riva upp
hans ställningar fanns hädanefter ej
på västfronten. Man sökte i stället
genombryta motståndarens linje för
att därefter kunna falla honom i
ryggen. Under slutet av år 1914
försiggingo särskilt heta strider närmast
kusten vid Yser (18 okt.—30 nov.) och
Ypern (2.1 okt.—24 nov.). I december
företogo de allierade anfall utefter
hela fronten, vilka dock blevo utan
verkan och vilka närmast avsågo att
hindra tyskarna från att förflytta
trupper till östfronten. Moltke var från
krigets början chef för tyska
generalstaben. I september 1914 avgick han
och efterträddes av Falkenhayn (sept.
1914—aug. 1916). På franska sidan var
Joffre överbefälhavare.
I ö. inföllo ryssarna i slutet av
augusti med tvenne’ arméer i Ostpreus-
sen. Hindenburg, vilken med
Luden-dorff som stabschef fick befälet över
de tyska trupperna, vände sig först
mot den sydligare av de ryska
arméerna. Han lyckades i närheten av
Tannenberg omringa denna armé, som
därefter i slaget vid de Masuriska
sjöarna till stor del måste ge sig
fången. Den nordligare ryska armén
hade under tiden förhållit sig
tämligen passiv. Den angreps nu av
Hindenburg och tvangs att återtåga.
Ost-preussen blev härigenom utrymt av
ryssarna. De österrikiska arméerna
hade under tiden infallit i s. Polen.
Samtidigt framryckte emellertid en
rysk armé i ö. Galizien. De
österrikiska trupper, som sändes mot denna,
besegrades och tvungos till återtåg.
Ryssarna intogo bland annat staden
Lemberg i Galizien. Även arméerna
i s. Polen drevos tillbaka, och ryssarna
besatte en stor del av Galizien.
Hindenburg fick nu ledningen av
operationerna på östfronten. För att lätta
trycket mot österrikarna företog han
ett angrepp mot Warschau och
framryckte till närheten av denna stad.
Detta tvang ryssarna att överföra
truppstyrkor från s. delen av fronten
till Warschaus skydd. Tyskarna blevo
också tillbakaslagna, varefter ryska
arméer åter angrepo de sydligare
österrikiska arméerna. I november
företog därför Hindenburg ett nytt
angrepp i riktning mot Warschau,
vilket återigen hindrade ryssarna att
fullfölja angreppet på s. delen av
fronten.
österrikarna hade i början av
kriget inryckt i Serbien och intagit
Belgrad. Motgångarna mot ryssarna
hindrade dock en kraftigare offensiv och
i slutet av år 1914 måste österrikarna
åter draga sig ur landet.
Turkiet förklarade sig i början av
V. neutralt. De tyska
pansarkrys-sarna Goeben och Breslau, som vid
krigets utbrott befunno sig i
Medelhavet, inlöpte i Konstantinopel. De
inköptes av Turkiet, som också
mobiliserade sina landtrupper. I
oktober 1914 bombarderade Goeben och
Breslau en del hamnar i Svarta havet
och detta inledde Turkiets deltagande
i V. Turkarna gjorde 1914 ett
misslyckat anfall på Suezkanalen.
Egypten förklarades självständigt under
britiskt protektorat. Ryska trupper
inryckte i Armenien men blevo
tillbakaslagna.
Under 1915 koncentrerade
centralmakterna sina krafter på östfronten.
På västfronten blev ställningen i stort
sett oförändrad. Heta strider
utkämpades där utan egentligt resultat. I ett
angrepp vid Ypern (22 april—25 maj)
använde tyskarna för första gången gas
i större skala. Fältmarskalk French
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
