land, Guatemala, Haiti, Hedsjas, Hon-duras, Kina, Liberia, Nicaragua, Panama, Peru, Polen, Portugal, Rumänien, Serbien-Kroatien-Slavonien (Jugoslavien), Siam, Tjeckoslovakien ocli Uruguay. Till dessa kom dessutom under större delen av kriget Ryssland. I förhoppning om att hinna krossa Frankrike, innan den ryska armén hunnit organisera sig, kastade Tyskland 1914 större delen av sin disponibla härstyrka mot v. Tack vare sitt kraftiga artilleri kunde tyskarna snabbt betvinga de belgiska fästningarna Liége, Namur och Maubeuge. Den belgiska armén trängdes tillbaka mot Antwerpen. Tyskarna inföllo därefter i n. Frankrike och närmade sig Paris. Franska härar anföllo under tiden de tyska arméerna s. om Metz men blevo hejdade och drogo sig därefter tillbaka till en linje, soni nära sammanföll mfed fransk-tyska gränsen. Tyskar och fransmän intogo här befästa ställningar och började ett ställningskrig, som sedermera blev karakteristiskt för V. Fransmännen satte nu in alla krafter på att motstå anfallet av de från Belgien kommande tyska arméerna. I slaget vid Marne den 5—12 september blevo tyskarna hejdade och tvungos att återtåga till en linje vid floden Aisne. Därefter gjorde fransmännen ett försök att genom trupper, som ryckte fram mera nordligt, komma runt tyskarnas högra flygel. Detta tvang tyskarna att utsträcka sin front till kusten (kapplöpningen till havet). Heta strider försiggingo härunder, särskilt den 1—13 oktober vid Arras. Under tiden hade tyskarna intagit Antwerpen. Den belgiska armén drog sig tillbaka mot ö. och kom sedermera att jämte engelsmännen hålla linjen närmast kusten vid floden Yser. Så fullstän-digades fronten ut till Nordsjön. Någon möjlighet att omfatta motståndarens flyglar och på så sätt riva upp hans ställningar fanns hädanefter ej på västfronten. Man sökte i stället genombryta motståndarens linje för att därefter kunna falla honom i ryggen. Under slutet av år 1914 försiggingo särskilt heta strider närmast kusten vid Yser (18 okt.—30 nov.) och Ypern (2.1 okt.—24 nov.). I december företogo de allierade anfall utefter hela fronten, vilka dock blevo utan verkan och vilka närmast avsågo att hindra tyskarna från att förflytta trupper till östfronten. Moltke var från krigets början chef för tyska generalstaben. I september 1914 avgick han och efterträddes av Falkenhayn (sept. 1914—aug. 1916). På franska sidan var Joffre överbefälhavare. I ö. inföllo ryssarna i slutet av augusti med tvenne' arméer i Ostpreus- sen. Hindenburg, vilken med Luden-dorff som stabschef fick befälet över de tyska trupperna, vände sig först mot den sydligare av de ryska arméerna. Han lyckades i närheten av Tannenberg omringa denna armé, som därefter i slaget vid de Masuriska sjöarna till stor del måste ge sig fången. Den nordligare ryska armén hade under tiden förhållit sig tämligen passiv. Den angreps nu av Hindenburg och tvangs att återtåga. Ost-preussen blev härigenom utrymt av ryssarna. De österrikiska arméerna hade under tiden infallit i s. Polen. Samtidigt framryckte emellertid en rysk armé i ö. Galizien. De österrikiska trupper, som sändes mot denna, besegrades och tvungos till återtåg. Ryssarna intogo bland annat staden Lemberg i Galizien. Även arméerna i s. Polen drevos tillbaka, och ryssarna besatte en stor del av Galizien. Hindenburg fick nu ledningen av operationerna på östfronten. För att lätta trycket mot österrikarna företog han ett angrepp mot Warschau och framryckte till närheten av denna stad. Detta tvang ryssarna att överföra truppstyrkor från s. delen av fronten till Warschaus skydd. Tyskarna blevo också tillbakaslagna, varefter ryska arméer åter angrepo de sydligare österrikiska arméerna. I november företog därför Hindenburg ett nytt angrepp i riktning mot Warschau, vilket återigen hindrade ryssarna att fullfölja angreppet på s. delen av fronten. österrikarna hade i början av kriget inryckt i Serbien och intagit Belgrad. Motgångarna mot ryssarna hindrade dock en kraftigare offensiv och i slutet av år 1914 måste österrikarna åter draga sig ur landet. Turkiet förklarade sig i början av V. neutralt. De tyska pansarkrys-sarna Goeben och Breslau, som vid krigets utbrott befunno sig i Medelhavet, inlöpte i Konstantinopel. De inköptes av Turkiet, som också mobiliserade sina landtrupper. I oktober 1914 bombarderade Goeben och Breslau en del hamnar i Svarta havet och detta inledde Turkiets deltagande i V. Turkarna gjorde 1914 ett misslyckat anfall på Suezkanalen. Egypten förklarades självständigt under britiskt protektorat. Ryska trupper inryckte i Armenien men blevo tillbakaslagna. Under 1915 koncentrerade centralmakterna sina krafter på östfronten. På västfronten blev ställningen i stort sett oförändrad. Heta strider utkämpades där utan egentligt resultat. I ett angrepp vid Ypern (22 april—25 maj) använde tyskarna för första gången gas i större skala. Fältmarskalk French