Genom svettens avdunstning- berövas kroppen värme, ocli kroppstemperaturen hindras härigenom att stiga. Om svettkörtlarna ej träda i verksamhet el. fungera dåligt, fortsätter kroppstemperaturen att stiga. Detta är särskilt fallet i fuktig luft. Personen i fråga börjar känna sig yr och tung i huvudet, gången blir osäker, och slutligen inträder sanslöshet med hastig puls och högröd ansiktsfärg. Den sjuke bör läggas på en sval plats med huvudet högt, därefter lägger man kalla omslag på bröst och huvud. Värmland, landskap i Svealand, n. om Vänern, 19,980 kvkm., varav 1,865 kvkm. vatten. 290,850 inv. Berggrunden utgöres inom större delen av V. av gneis, med här och var över denna sig höjande ryggar av hyperit. I sydöstra delen av landskapet skjuter den medelsvenska leptitformationen in med tillhörande malmer (Persberg, Långban, Nordmarken m. fl.). Viktigaste vattendrag äro Klarälven, Fry-kensjöarna, Värmeln och Glafsfjorden, och landskapet omsluter därjämte n. delen av Vänern. Omkring denna är V. ett slättland med jordbruksbygder, som även sträcka sig upp efter vattendragen, i Klarälvens dalgång långt uppemot norska gränsen. Marina gränsen ligger på omkring 200 m. ö. h. n. om Vänern, övre delen av landskapet upptages mestadels av skogklädda bergåsar. Jämte åkerbruket intaga skogsindustri och metallindustri främsta rummet i V: s näringsliv (Uddeholm, Munkfors, Bofors m. fl.). V. tillhör med undantag av Karlskoga bergslag Värmlands län. Värmlands län omfattar landskapet Värmland utom dess sydöstligaste del, Karlskoga bergslag. 19,235 kvkm., därav 1,771 kvkm. vatten. 270,000 inv. Åkerbruket är huvudnäring. Av sädesslagen odlas huvudsakligen havre och råg. Den odlade jorden omfattar omkring % av arealen och har sin främsta utbredning på slättlandet kring Vänern. Skogen omfattar ej mindre än 3/s av ytvidden. Bergsbruket (järn- och mangangruvor) har sedan gammalt spelat en viktig roll. Fisket i Vänern och i insjöarna lämnar riklig avkastning. De viktigaste industrigrenarna äro järnindustri (Munkfors, Hagfors, Brattfors etc.), trävaruindustri, till stor del förlagd vid Klarälvens nedre lopp, och pappersindustri. Städer: Karlstad (residensstad), Arvika, Kristinehamn och Filipstad. Värmlandsnäs, Näset, en från sydligaste Värmland i Vänern utskjutande halvö, vilken från denna avskär en västlig del, Dalbosjön. Värmlänningarna, se Dahlgren 2. Värnamo, stad vid Lagan i v. Småland. 3,900 inv. Järnvägsknut. Möbelfabrik. Värnplikt, se Sveriges försvarsväsen. Värtan, Lilla V. och Stora V., tvenne fjärdar av östersjön invid Stockholm, den förra belägen mellan Lidingön och Djurgårdslandet, den senare n. därom. Stora hamnanläggningar, frihamn. Värvning, anställning vid krigsmakten för viss tid. V. spelade förr en stor roll vid upprättandet av arméer. Numera regleras fast anställning av manskap genom volontärkontrakt enligt 1914 års härordning. De anställdå erhålla rekryt- och underbefälsutbildning samt äro skyldiga att avgå vid viss ålder. Vässman, insjö i s. Dalarna invid Ludvika. 38 kvkm. Genomflytes av Kolbäcksån. Västafrika, se Tyska Sydvästafrika, Sydafrikanska Unionen och Angola. Västalperna, se Alperna. Västanfors, stationssamhälle vid Kolbäcksån, n. Västmanland. 1,700 inv. Järpverk. Grafitverk. Västaustralien, stat i Australiska statsförbundet, omfattande v. delen av kontinenten. 2,528,000 kvkm., 333,000 inv. Huvudstad Perth, 155,000 inv. — V. upptages till största delen av en ökenartad högplatå. I sv. delen, mot kusten, är landet skogbevuxet. Åkerbruk, huvudsakligen vete- och fruktodling, förekommer endast i nö. delen. Bergsbruket är den viktigaste näringsgrenen med övervägande guldproduktion. V. intager främsta platsen bland Australiens guldproduce-rande stater. Handeln har på senare år nått stor utveckling. Export av ull, spannmål och guld. Väster-Aros, se Västra Aros. Västerbotten, landskap vid Bottniska viken, ursprungligen omfattande hela kuststräckan från Ångermanland till Torneälv. Numera har namnet börjat användas blott för den till Västerbottens län hörande delen (jfr Norrbotten) med gräns i väster som förut mot Lappland. Med denna begränsning har V. en ytvidd av 15,840 kvkm. och 128,000 inv. Berggrunden består mest av granit och gneis, kring Skel-lefteälven dock av skiffrar, porfyrer m. m. (Skellefteåfältet); i dessa skiffrar ligga ett flertal nyupptäckta malmfyndigheter (kopparkis, arsenik-kis, svavelkis, delvis med avsevärd guld-halt). Marina gränsen ligger 240— 260 m. över nutida havsytan. Ovanför denna gräns upptages landskapet huvudsakligen av moräntäckta bergshöjder, däremellan myrar och grushedar. Under marina gränsen förekommer finsandiga och leriga jordslag i älvdalar och lågmarker. Huvudnäringar äro skogsindustrier, koncentrerade vid