älvmynningarna, ocli jordbruk i älvdalarna och kustsocknarna, där den mesta odlade arealen förekommer. Vid kusten spelar också fisket (strömming) någon roll. V. ingår i Västerbottens län. Västerbottens län omfattar s. delen av gamla landskapet Västerbotten, Åsele och Lycksele lappmarker av Lappland jämte Nordmalings tingslag av Ångermanland. 58,934 kvkm., varav 3,363 kvkm. vatten. 196,000 inv. Den odlade jorden omfattar blott knappa 2 % av ytvidden. Mest odlas foderväxter, av sädesslagen huvudsakligen korn. Industrin, som är mindre betydande, utgöres främst av sågverks-och pappersmasseindustri. Städer: Umeå (residensstad) och Skellefteå. Västergötland, landskap i Götaland, 17,617 kvkm., varav något över 1,000 kvkm. äro vatten. 765,070 inv. V. är Sveriges folkrikaste landskap. Vänern och Göta älv bilda gräns i v., Vättern och Småland i ö. Is. utgör Halland gräns med undantag för den vid Göteborg till Kattegatt nående fliken. I n. gränsar V. till Närke och Värmland. Största sjöar äro Skagern, Unden och Mjörn. Till Kattegatt gå Ätran, Lagan och Säveån, till Vänern Lidan och Tidan. 1 n. delen av landskapet går Götakanal mellan Vänern och Vättern. Berggrunden är inom större delen av V. urberg, övervägande gneis. över detta höja sig de diabastäckta siluriska taffelbergen i Falköpingsbyg-den (Mösseberg, Billingen m. fl.) samt Kinekulle, Halle- och Hunneberg vid Vänern. I dessas omgivningar har ur-bergsytan utpräglad slättkaraktär. Genom HÖkensåsens horstrygg skiljes detta slättland från Vätterbäckenet*. Mot s. (Ulricehamn-Borås-Alingsäs) övergår urberg‘sslätten i en mera kuperad och högland urberg sterräng. Si-lurområdena höja sig terrassformigt över urbergsslätten. Särskilt bildar kalkstensbädden breda platåei*. Vid Vätterns strand och vid Skagern finnas små områden, som bestå av Vi-singsöformationen*. Kalkhaltiga leror och sandjordar ha stor utbredning i V., vars jämnare delar liksom silur-terrasserna till det mesta äro odlade. Ett över marina gränsen, som i V. ligger mellan 100 m. (Göteborg) och 130 m. ö. h. (Billingen), beläget område mellan Falköping och Alingsås upptages av en jämförelsevis mager morän jord och är känt under namnet S v ä 11 o r-n a. Dessa förr mest av ljunghedar upptagna trakter äro numera till stor del skogsplanteradé. Rörande näringar, se undér de båda län. Älvsborgs och Skaraborgs län, på vilka landskapet är delat. Västernorrlands län omfattar landskapet Ångermanland, med undantag av Nordmalings tingslag, och landskapet Medelpad. 25,533 kvkm., därav 1.405 kvkm. vatten. 273,000 inv. Huvud-» näringar äro skogsindustrier och jordbruk. De förra med en mängd sågverk och cellulosafabriker, koncentrerade kring älvarnas mynningsvikar, som särskilt vid Ljungans, Indalsälvens och Ångermanälvens tillsammans bilda Sveriges och kanske världens främsta skogsindustridistrikt. Bland de större verken må nämnas Svartvik, Skönvik, Vivsta varv, Kramfors, Väje, Domsjö, I-Iusum. Jordbruket drives företrädesvis i älvdalar och övriga dalgångar och sänkor mellan bergen under marina gränsen. Även Tåsjö socken längst upp i nv. har på grund av där förekommande silurformation en invid Tåsjön mycket givande jord. Städer: Härnösand (residensstad), Sundsvall, Sollefteå och Örnsköldsvik. Västervik, stad vid östersjön, nö. Småland. 12,300 inv. Stor tändsticksfabrik. Stort sågverk (Stegeholms trävaru-a.-b.). Stenförädlingsindustri. Det gamla V. var (till på 1200-t.) beläget där Gamleby nu ligger. Västervikingr, beteckning för vikingatåg västerut. Västerås (fordom Vester Aros), stad vid Svartåns utlopp i Mälaren, sö. Västmanland. 20,200 inv. Residensstad för Västmanlands län, biskopssäte för Västerås stift. Livlig industristad. Två av Sveriges största industriella anläggningar: Allmänna svenska elektriska aktiebolaget (ASEA), tillverkning av transformatorer, hissar, spårvagnar m. m., samt Aktiebolaget Svenska metallverken, koppar- och mäs-singsverk. Dessutom annan metallmanufaktur. Västeråsgurkor, små, korta, vanligen gröna druvgurkor. Jfr Gurka. Västerås recess’ och Västerås ordi-nantia, de beslut, som vid en riksdag i Västerås 1527 bland annat bestämde den svenska kyrkans ställning till staten. Konungen blev hädanefter kyrkans verkliga överhuvud, och all förbindelse med den katolska kyrkan avbröts. Västerås stift omfattar Västmanland och Dalarna. 38,071 kvkm. 440,000 inv. Västeuropeisk tid, se Normaltid. Västfjord, bred havsvik mellan ögruppen Lofoten och Norges fastland. Västflan’dern, se Flandern. Västgerma’ner, se Germaner. Västgro’ter, se Goter. Västgötaupproret (Västgötaherrar-nas uppror), en i n. och v. Småland 1520 utbruten resning mot Gustav Vasa med mål att avsätta konungen och förhindra den lutherska reformationens genomförande. Resningen anstiftades av missnöjda herremän men vann föga anslutning bland allmogen, varför