- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
2785-2786

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Västindien ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den efter några veckor kuvades av konungen. Västindien, gemensamt namn på en samling ögrupper, belägna mellan Sydamerikas fastland vid floden Orinocos mynning och lialvöarna Florida och Yucatan på Nordamerikas fastland. Sammanlagda arealen är 238,000 kvkm. Invånarantalet är omkring 10 milj. Man särskiljer tre stora ögrupper: Stora Antillerna, Små Antillerna och Bahamaöarna. Bland Stora Antillerna äro Cuba och Haiti självständiga, Jamaica tillhör England och Porto-Rico U. S. A. Små Antillerna tillhöra dels England, dels Frankrike (Guadeloupe, Martinique, S:t Barthélemy m. fl.), dels Nederländerna (Curagao m. fl.), dels U. S. A. (Virginiaöarna m. fl.). Bahamaöarna tillhöra England. Västindiska kompaniet. Svenska, bildades 1780, då privilegier utfärdades för kompaniet att idka handel och sjöfart på den av Sverige 1784 förvärvade ön S: t Barthélemy och övriga till Västindien hörande öar samt Nordamerika. Handeln kunde emellertid ej bedrivas under så gynnsamma förhållanden som väntat var, och det svenska V. upplöstes redan 1S05. Västkustbanan, sammanfattande beteckning på en del enskilda järnvägar, vilka 1895 inköptes av staten och vilka äro belägna mellan Göteborg och Malmö. Till V. höra Göteborg—Hallands järnväg, Mellersta Hallands järnväg, Skåne—Hallands järnväg samt Malmö—Billesholms järnväg och Lands-krona—Än gelho 1 ms järnväg. Västkusten, i dagligt tal använd beteckning för norra delen av Sveriges västkust, huvudsakligen Bohusläns och n. Hallands kuststräcka. Västlandet, vanlig beteckning i Norge för västra delen av s. Norge. Västmanland, landskap i Svealand. 8,956 kvkm. 195,000 inv. Berggrunden utgöres av graniter och mellan dessa stråk av den malmförande leptitfor-mationen med ett flertal malmfält (Norberg, Striberg, Stråssa, Riddar-hyttan m. fl. ocli på gränsen mot Dalarna Grängesberg, det största av dem alla). Norra delen av V. upptages till större delen av skogklädda bergåsar, som sänka sig mot s. och där giva plats för odlade slättmarker, vilka också sträcka sig uppför de från Dalarna kommande ådalarna. Högsta marina gränsen, som här liksom eljest i stort sett är skiljelinje mellan skogs-och jordbruksbygd, ligger på omkring 170—180 m. ö. h. Åkerbruket är huvudnäring inom s. delen av landskapet, bergs- och skogsbruk i de norra delarna. Landskapet har dessutom en betydande industri, särskilt metallindustri (Västerås, Köping, Skultuna, Fagersta, Suraliammar, Hallstaliam- mar m. fl.). V. är delat på Örebro län och Västerås län. Västmanlands län, 0,438 kvkm., 165,000 iriv. V. omfattar landskapet Västmanland, v. delen av Uppland (Fjärdhundra) och ett litet hörn av Södermanland (Rekarne). Residensstad Västerås; övriga städer Köping, Arboga och Sala. I s. delen av länet är jordbruket huvudnäring, i n. delen bergsbruk med skogsbruk Ocli därpå grundade industrier (se vidare under Västmanland). Västra Aros, forntida namn på Västerås, betyder västra åmynningen (i motsats till östra Aros, östra åmynningen, det forna namnet på Fyrisåns mynning, där nu Uppsala ligger). Västra Dalälven, se Dalälven. Västra stambanan, järnvägslinjen Stockholm — Katrineholm — Göteborg. Längd 45S km. Västromerska riket, se Romerska riket. Västturkestan, se Turkestan. Väte, gasformigt grundämne, vilket ej förekommer fritt i naturen, däremot i stora mängder bundet vid andra grundämnen i kemiska föreningar, särskilt i vatten, som är eii förening mellan väte och syre. Kem. tecken H (av latin Hydrogenium). Atomvikt 1. Atomvärde 1. Vätgasen är färglös, lukt- och smakfri samt lättare än alla andra gaser; 1 liter vätgas väger 0.09 gr. (1 liter luft väger 1.3 gr.). Den är brännbar; vid förbränningen förenar sig V. med luftens syre till vatten. V. kan bland annat framställas genom elektrolys av vatten el. genom inverkan av syror på de s. k. väteer-sättande metallerna, zink, järn etc., vilket sistnämnda är det vanliga tillvägagångssättet på laboratorier. Förutom till fyllning av luftballonger användes vätgas för skilda tekniska ändamål, t. ex. vid autogensvetsning. Komprimerad vätgas i stålcylindrar är en handelsvara. En blandning av vätgas och syre el. luft exploderar våldsamt vid antändning och kallas därför knallgas. Förutom vatten ger väte med syre också en annan förening nämligen vätesuperoxid. Vätesuperoxi’d, kem. formel H2O2, erhålles 0111 utspädd svavelsyra får inverka på bariumsuperoxid, kem. formel Ba02. V., som i rent tillstånd är en sirapstjock vätska; sönderfaller lätt i vatten och syrgas. För de-sinfektionsändamål användes i stor utsträckning en vattenlösning, innehållande 3 % V. Denna lösning är i motsats till den rena V: ganska hållbar. V. användes även för industriella ändamål. Vättar, enligt den nordiska folktron olika slags onda el. goda andar (land-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:44:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/1437.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free