Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åbo slott ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
des emellertid å. så, att försök
belädes med högst 2 års fängelse, under
det att straffmaximum för det
fullbordade brottet förblev 2 års
straffarbete. Benämningen Å. har
uppkommit efter lagens upphovsman,
andra-kammarledamoten Per Pehrsson l
Åkarp.
Äkerbinda (Polygonum convolvulus)
hör till familj Polygonaceas. Å. är en
slingrande ört, som har pillika blad
ock små, vitgröna blommor. Den är
ett vanligt ogräs.
Åkerbär (Rubus arcticus), en
örtar-tad rubusart, som har korta stjälkar
med två till tre rödaktiga blommor.
Frukten liar syrlig smak. Å. växer på
gräsmark i n. Sverige. Frukterna
användas till sylt.
Äkerfräken, se Fräkenväxter
Åkerkål (Brassica campestris), en på
våra åkrar vanlig ört, som har gula
blommor och smala skidfrukter. Den
är släkt med våra odlade kålsorter.
Äkerriittika (Raplianus
Raphanist-rum) är en ört med gula blommor och
parflikade blad. Den är ett vanligt
ogräs i våra åkrar. Å. hör till
samma släkte som rättika och rädisa.
Åkersenap (Sinapis arvensis), en ört,
som har. de övre bladen hela, de nedre
bladen grovtandade. Blommorna äro
gula. Växten är i vårt land ett
vanligt ogräs på åkrar. Fröna ha ej sä
skarp smak men kunna dock: användas
till beredning av senap. Jfr Senap
och Vitsenap.
Åkersork, se Sorksläktet.
Åkers styckebruk, järnbruk nära
Mariefred,’ n. Södermanland.
Tillverkning av projektiler, gjutgods m. m.
Åkertistel, se Tistel.
Äkervinda (Convolvulus arvensis)
hör till familj Convolvulacese. Den
har trattlika, rödaktiga blommor. Å.
förekommer allmänt på våra åkrar,
där den slingrar sig kring
sädesstån-den. Den är svår att utrota.
Åkerärt, se Ärter.
Åklag-are, en person, som å tjänstens
vägnar vid domstol äger åtala brott i
allmänhet. Man skiljer mellan
allmänna ocli särskilda Å. Allmä.n å, äro
•K. B., som utövar åklagarmakten
ge-•nom landsfogden,- lands- och stads-
• fiskalerna-. Särskilda å,kiagare äro
-vissa ämbets- el. tjänstemän, vilka
äro förordnade för att åtala vissa
slags förbrytelser. Sådana åklagare
äro t. ex. J. K. och J. O. Allmän Å.
åligger att åtala brott, som hörer
under allmänt åtal. Dit hänföras alla
brott, som ej i lagen angivits vara
angivelse- el. målsägandebrott. Jfr
Straffprocess. Innefattar en
handling flera brott och hör något av dem
under allmänt åtal, äger allmän Ä.
påtala jämväl de övriga. Allmän Å.
-är även pliktig att utföra åtal ä
brott, som hos honom av målsäganden
angives, därest brottet icke är sådant,
att det enligt lag endast får ätalas
av målsäganden. Har på grund av
angivelse talan anhängiggjorts samt
-liar den tilltalade svarat vid
domstolen el. har bevisning mot honom där
förebragts, hindrar en återkallelse av
angivelsen’ ej åtalets fullföljande.
Ål, se Ålsläktet.
Åland, landskap i Finland,
bestående av ön Fasta Åland och tusentals
omkringliggande småöar, skilda från
Sverige genom Ålands hav, från
Finland genom sundet Skiftet. 1,400 kvkm.
27,000 inv., svensktalande.
Huvudnäringar äro fiske, jakt och sjöfart. Å.
har efter världskriget erhållit en viss
grad av självstyrelse. Sedan 1918 är
Å. ett självständigt län. Förut hörde
Å. till Åbo och Björneborgs län.
Huvudort är Mariehamn, belägen på s.
kusten av huvudön.
Ålandsfrågan. Då Finland efter den
ryska revolutionen förklarat sig
självständigt, sökte den åländska
befolkningen genomdriva Ålands
återförening med Sverige. En
folkomröstning anställdes, vid vilken
befolkningen enstämmigt röstade på
förening med Sverige. En ny
folkomröstning 1919 .gav samma resultat. På
sommaren 1918 hade underhandlingar
, upptagits mellan Sverige och Finland.
Då dessa visade sig fruktlösa,
framlades frågan inför Nationernas
förbunds råd, vilket efter anställd
utredning 1921 förklarade Åland ställt
under finsk suveränitet, dock med
garantier för svenskhetens bevarande på
Åland och för upprätthållande av dess
militära neutralitet.
Ålands hav, se Åland.
Ålborg-, se Aalborg.
Ålderman, fordom titel för
ordföranden i ett skrå el. gille. Jfr
Ålderman.
Äldersbrand, se Brand.
Ålderssynthet, långsynthet*.
Äldfru, fordom beteckning på
husföreståndarinnan på ett slott.
Älesund, stad vid inloppet till
Storfjord, v. Möre fylke, v. Norge. 16,600
inv. Stor fiskeflotta. Stor utförsel av
stockfisk.
Ålfiskar (Mursenidee), en .familj,
som hör till mjukfeniga fiskar. Å. ha
långsträckt kropp och sakna fjäll.
Bukfenor saknas även som regel. Till Å.
hör bland annat Å 1 s 1 ä k te t.
Ålsläktet (Anguilla) hör till ålfiskar.
Ryggfenan börjar långt bakom
bukfenan. Härigenom skiljes Å. från
liavsålen, hos vilken ryggfenan när
längre fram. Den senare förekommer
sällsynt vid våra kuster. Den vanliga
Europeiska ålen (A. vulgaris)
finns utefter hela n. Atlanten i
sötvatten ocli vid kusterna. De fullvuxna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
