des emellertid å. så, att försök belädes med högst 2 års fängelse, under det att straffmaximum för det fullbordade brottet förblev 2 års straffarbete. Benämningen Å. har uppkommit efter lagens upphovsman, andra-kammarledamoten Per Pehrsson l Åkarp. Äkerbinda (Polygonum convolvulus) hör till familj Polygonaceas. Å. är en slingrande ört, som har pillika blad ock små, vitgröna blommor. Den är ett vanligt ogräs. Åkerbär (Rubus arcticus), en örtar-tad rubusart, som har korta stjälkar med två till tre rödaktiga blommor. Frukten liar syrlig smak. Å. växer på gräsmark i n. Sverige. Frukterna användas till sylt. Äkerfräken, se Fräkenväxter Åkerkål (Brassica campestris), en på våra åkrar vanlig ört, som har gula blommor och smala skidfrukter. Den är släkt med våra odlade kålsorter. Äkerriittika (Raplianus Raphanist-rum) är en ört med gula blommor och parflikade blad. Den är ett vanligt ogräs i våra åkrar. Å. hör till samma släkte som rättika och rädisa. Åkersenap (Sinapis arvensis), en ört, som har. de övre bladen hela, de nedre bladen grovtandade. Blommorna äro gula. Växten är i vårt land ett vanligt ogräs på åkrar. Fröna ha ej sä skarp smak men kunna dock: användas till beredning av senap. Jfr Senap och Vitsenap. Åkersork, se Sorksläktet. Åkers styckebruk, järnbruk nära Mariefred,' n. Södermanland. Tillverkning av projektiler, gjutgods m. m. Åkertistel, se Tistel. Äkervinda (Convolvulus arvensis) hör till familj Convolvulacese. Den har trattlika, rödaktiga blommor. Å. förekommer allmänt på våra åkrar, där den slingrar sig kring sädesstån-den. Den är svår att utrota. Åkerärt, se Ärter. Åklag-are, en person, som å tjänstens vägnar vid domstol äger åtala brott i allmänhet. Man skiljer mellan allmänna ocli särskilda Å. Allmä.n å, äro •K. B., som utövar åklagarmakten ge-•nom landsfogden,- lands- och stads- • fiskalerna-. Särskilda å,kiagare äro -vissa ämbets- el. tjänstemän, vilka äro förordnade för att åtala vissa slags förbrytelser. Sådana åklagare äro t. ex. J. K. och J. O. Allmän Å. åligger att åtala brott, som hörer under allmänt åtal. Dit hänföras alla brott, som ej i lagen angivits vara angivelse- el. målsägandebrott. Jfr Straffprocess. Innefattar en handling flera brott och hör något av dem under allmänt åtal, äger allmän Ä. påtala jämväl de övriga. Allmän Å. -är även pliktig att utföra åtal ä brott, som hos honom av målsäganden angives, därest brottet icke är sådant, att det enligt lag endast får ätalas av målsäganden. Har på grund av angivelse talan anhängiggjorts samt -liar den tilltalade svarat vid domstolen el. har bevisning mot honom där förebragts, hindrar en återkallelse av angivelsen' ej åtalets fullföljande. Ål, se Ålsläktet. Åland, landskap i Finland, bestående av ön Fasta Åland och tusentals omkringliggande småöar, skilda från Sverige genom Ålands hav, från Finland genom sundet Skiftet. 1,400 kvkm. 27,000 inv., svensktalande. Huvudnäringar äro fiske, jakt och sjöfart. Å. har efter världskriget erhållit en viss grad av självstyrelse. Sedan 1918 är Å. ett självständigt län. Förut hörde Å. till Åbo och Björneborgs län. Huvudort är Mariehamn, belägen på s. kusten av huvudön. Ålandsfrågan. Då Finland efter den ryska revolutionen förklarat sig självständigt, sökte den åländska befolkningen genomdriva Ålands återförening med Sverige. En folkomröstning anställdes, vid vilken befolkningen enstämmigt röstade på förening med Sverige. En ny folkomröstning 1919 .gav samma resultat. På sommaren 1918 hade underhandlingar , upptagits mellan Sverige och Finland. Då dessa visade sig fruktlösa, framlades frågan inför Nationernas förbunds råd, vilket efter anställd utredning 1921 förklarade Åland ställt under finsk suveränitet, dock med garantier för svenskhetens bevarande på Åland och för upprätthållande av dess militära neutralitet. Ålands hav, se Åland. Ålborg-, se Aalborg. Ålderman, fordom titel för ordföranden i ett skrå el. gille. Jfr Ålderman. Äldersbrand, se Brand. Ålderssynthet, långsynthet*. Äldfru, fordom beteckning på husföreståndarinnan på ett slott. Älesund, stad vid inloppet till Storfjord, v. Möre fylke, v. Norge. 16,600 inv. Stor fiskeflotta. Stor utförsel av stockfisk. Ålfiskar (Mursenidee), en .familj, som hör till mjukfeniga fiskar. Å. ha långsträckt kropp och sakna fjäll. Bukfenor saknas även som regel. Till Å. hör bland annat Å 1 s 1 ä k te t. Ålsläktet (Anguilla) hör till ålfiskar. Ryggfenan börjar långt bakom bukfenan. Härigenom skiljes Å. från liavsålen, hos vilken ryggfenan när längre fram. Den senare förekommer sällsynt vid våra kuster. Den vanliga Europeiska ålen (A. vulgaris) finns utefter hela n. Atlanten i sötvatten ocli vid kusterna. De fullvuxna