samma genotyp, men 0111 den ena odlas i köld, den andra i värme, kunna de fä olika färg, d. v. s. olika fenotyp. Man säger, att anlagen betinga ej en viss egenskap utan endast ett visst reaktionssätt gentemot omgivningen. Man kan skilja på: 1. Anlag, vilka, om de förefinnas, alltid göra sig gällande på samma sätt, alltid betinga samma egenskaper, liuru mycket miljön än varierar. Sådana egenskaper kunna vi säga vara i egentlig mening ärftliga. 2. Anlag, vilka alltid förefinnas (t. ex. mottaglighet för tyfus i en befolkning) och vilka i normal miljö betinga vissa egenskaper men under påverkan av mera ovanliga yttre omständigheter (t. ex. tyfussmitta) ge helt andra egenskaper. De senare egenskaperna bruka vi säga bero på yttre orsaker. 3. Anlag, vilka förekomma endast hos ett mindre antal individer och vilka först göra sig gällande på ett märkbart sätt vid inverkan av mindre vanliga yttre förhållanden. .Exempelvis tuberkulos hos människor beror sannolikt dels på vissa anlag och dels på smitta. Strängt taget är naturligtvis varje egenskap hos en individ betingad av ärftliga anlag, och samtidigt även betingad av vissa yttre moment, som möjliggjort individens utveckling till den punkt, vid vilken den befinner sig. I den tidigare medicinska forskningen, har man framför allt sökt utreda de yttre momentens betydelse för hälsa och sjukdom. På senare tid har man alltmer börjat uppmärksamma de inre orsakernas betydelse. Hand i hand med detta har det framstått såsom klart, att olika individer ej äro likvärdiga i ärftlighetsavseende och att det ingalunda är likgiltigt vilka individer, som bli föräldrar till kommande generationer. Rasbiologin handlar om Ä: s praktiska konsekvenser för människorna. Ärg, den gröna beläggning, som i fuktig luft bildas på kopparföremål. Ä. består av basiskt kopparkarbonafc. Äring, årsväxt, gröda. Ärke-, i sammansättningar den förnämste, den förste, t. ex. ärkebiskop. Ärkebiskop. De förnämligare biskoparna kallades i österlandet metropo-liter el. patriarker, i Västerlandet Ä. (jfr Biskop). Vid reformationens genomförande avskaffades i allmänhet Ä. i de protestantiska kyrkorna. Undantag utgöra Sverige och England. Efter skilsmässan från Sverige fick även Finland egen Ä. Sveriges Ä. väljes av domkapitlen samt Stockholms stads konsistorium, prästerskapet i Uppsala stift och professorerna vid Uppsala universitet. Rösterna från dessa olika kategorier av väljare sammanräknas för sig. Vid upprättande av det slutgiltiga förslaget har sedan varje kategori en röst. Ärkedjäkne, i den äldre kyrkan den främste av dekanerna vid en katedralkyrka. Han förestod fattigvården och ombesörjde anordningarna vid gudstjänsterna. I Sverige hade Ä. jämförelsevis liten betydelse. Ärkehertig, titel för österrikiska prinsar sedan 1453. 1918 avskaffades Ä. Ärkeämbeten, i det gamla tyska riket vissa ämbeten, som innehades av kurfurstar. Bland Ä. märkas Ärke-m ars kalksämbete t, vilket ämbete innehades av hertigen av Sachsen, Ärke kansler sämbeten a, som innehades av ärkebiskoparna av Mainz, Köln och Trier, Är k edrots ämbete t, som innehades av pfalzgreven vid Rhen m. fl. Ärkeängel, se Ängel. Ärla, se Sädesärla. Ärter (Pisum), växtsläkte, hörande till familj Leguminosse. Ä. ha par-bladiga blad, som sluta med ett gre-nigt klänge. De ha stora stjälkom-fattande stipler. Blommorna sitta i bladvecken. Flera former odlas, dels som Åkerärte r, dels som T r ä d-gårdsärter. Bland trädgårdsär-terna skiljer man framför allt på två typer, Sockerärter, som ha spröda baljor, så att de kunna förtäras hela i omoget tillstånd, och Spri t-ärter, som ha sega baljor, varför endast ärterna kunna förtäras. Till den senare gruppen höra Märgärter, som ha rynkigt skal. Ärtskocka, se Kronärtskocka och Jordärtskocka. Ärtträd, se Sibiriskt ärtträd. Ä. kallas också en Robiniaart, A k a c i e-ärtträdet (R. pseudacacia), även kallad Acacia, vilken ofta odlas som prydnadsträd. Den har parbladiga blad och vita blommor i hängande klasar. Ärvdabalken innehåller svenska rättsregler angående arv och testamente. F.ji. pågår en revision av Ä. Ässja, härd för upphettning av järn vid smidning. För erhållande av tillräcklig hetta inpressas luft med hjälp av en bälg över bränslet (stenkol, koks el. träkol). Ästua’rium, mynningsvik utanför en flod. Ätliga grodan, se Grodor. Ätliga svalbon, se Kinesiska svalbon. Ätran, vattendrag i Västergötland och Halland. Genomflyter sjön Åsunden, utfaller i Kattegatt vid staden Falkenberg. Längd 243 km. Ättestupor, beteckning för klippor, från vilka våra förfäder skulle ha störtat sig ned för att beröva sig livet,