Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Undervisningen i folkskolan vare äskldlig!
Alla erkänna väl, att undervisningen i folkskolan bör utgå
ifrån och sluta sig till åskådningen; men allmän tillämpning har
denna helsosamma grundsats ej vunnit. I många folkskolor
råder ännu tomt formväsende och själsdödande mekanism. För
att i någon mån bidraga dertill, att ifrågavarande grundsats
måtte med mera allvar blifva tillämpad, vilja vi gifva några
antydningar om, huru undervisningen i de särskilda ämnena bör
vara gestaltad för att vara åskådlig, sedan vi förut i korthet
framstält sagda undervisningsregels historia.
Grundsatsen, att undervisningen bör vara åskådlig, spåras
redan i äldsta tider; men först i samband med den Lutherska
reformationen, som gälde icke blott kyrkan, utan äfven hemmet
och skolan, blef den småningom allt mera bestämdt uttalad och
dess tillämpning med allt mera kraft påyrkad. »Kunskapen är
af två slag: kunskap om orden och kunskap om tingen. Men
den, som ej har kunskap om tingen, den skall kunskap om
orden ej hjelpa» — säger redan Luther. Om den ryktbare
skolmannen Johannes Sturm, som på femtonhundratalet förestod en
mycket besökt skola i Strassburg, berättas, att han vid
undervisningen gick från åskådning till begrepp; från sak till ord. —
Men undervisningen var dock fortfarande hufvudsakligen
mekanisk. Den gick ut på att fylla minnet med ord eller abstrakta
begrepp, och med dessa till utgångspunkter drog man lika
abstrakta slutsatser, som saknade all beröring med verkligheten.
Mot den formalism och mekanism, som var rådande i
undervisningsanstalterna, från och med universitet till och med
folkskolan, höjde sig i senare hälften af sextonde seklet flere
stämmor. Bland motståndarne till den ensidiga boklärdomen
utmärkte sig företrädesvis Baco af Verulam. Ehuru han sjelf
icke var skollärare, gaf han hela skolväsendet en ny rigtning.
Han fordrade, att man skulle studera naturen. Dervid skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
