Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Genom sin orbis pictus trädde Comenius icke
blott.teoretiskt, utan äfven praktiskt upp mot medeltidens skolastik, hvilken
»uppfattat och behandlat föreställningarna om tingen som abstrakta
formler».
Enär Comenius så bestämdt uttalat och så allvarligt sökt
tillämpa grundsatsen, att den första undervisningen bör vara
åskådlig, anses han med rätta som »banbrytare» för en ny tid
inom skolans område.
Ratkes och Comenii idéer gjorde sig gällande: flere af de
skolordningar, som på denna tid utkommo, t. ex. Piaristernas
och hertig Ernst den frommes; men undervisningen i skolan
bedrefs dock ännu till största delen på gamla sättet. Och detta
är ej att undra öfver. En ny tanke ingår ej genast i
folkmedvetandet och tager ej omedelbart gestaltning i lifvet. Dertill
kräfves tid. Sådant är förhållandet i det allmänna lifvet; så
förhåller det sig ock inom skolans område. Ett nytt
förfaringssätt framställes; rigtigheten deraf erkännes; men dock dröjer det
länge, innan det blir följ dt öfverallt och af alla. Det gamla viker
endast småningom undan. Huru lång tid har ej förflutit sedan
Comenii dagar, och dock är hans grundsats, att den första
undervisningen bör vara åskådlig, ännu på långt när ej allmänt tillämpad!
Något senare än Comenius uppträdde i Frankrike den
fromme biskop Fénelon ifrigt för den åskådliga undervisningen, och
i England framstälde John Locke åsigter, som erinra om Ratke
och Comenius. Deras tankar om uppfostran och undervisning
utvecklades och tillämpades af »handlingens pedagog», den
vördnadsvärde August Herman Franke, i hans många läroanstalter.
»För dem, som bildas för borgerliga yrken, är jemte
kristen-domskunskap», säger han, »skrifva och räkna de vigtigaste
ämnena och öfningarna i skolan; men undervisningen i geografi,
historia och naturkunnighet bör ej försummas, och dervid bör allt,
så vid t möjligt, ställas fram för barnens sinnen.» Äfven de,
som hufvudsakligen studera klassiska språk, borde ej — enligt
Frankes förmenande — vara främmande för geografi,
historia och naturkunnighet. För att studiet af det sistnämda
ämnet skulle blifva fruktbringande, anordnade han ett
naturalie-kabinett och en samling af fysiska apparater samt anlade en
botanisk trädgård. »Naturalismens pedagog» Jean Jacques Rousseau
ifrade för uppöfningen af barnens sinnen och ropade med sten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
