Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lans fader, enär han i undervisningsanstalterna verkligen infört
åskådlighetens grundsats och beredt åskådningsöfningarna en
förblifvande plats i folkskolan. Han framstälde nämligen en
elementarmetod i motsats mot en vetenskaplig metod. Den förra
söker bibringa kunskap omedelbart ur åskådningen.
Åskådningens begrepp inskränkte Pestalozzi för öfrigt icke blott till
förmedlingen mellan ett yttre föremål och vårt medvetande
genom de fem sinnena; utan han utsträcker det till allt
omedelbart varseblifvet. Så hör till åskådningens område hvarje
kärlekens, uppoffringens och trohetens gerning, som barnet blir
vittne till, hvarje trons ord och hvarje fromhetens handling, som
inverkar på dess känsla.
På Pestalozzis grundsatser är hela den nya
folkskolepedagogiken grundad. De hafva gjort sig gällande ej endast i hans
fädernesland, utan vunnit erkännande äfven i andra länder. Att
undervisningen bör vara åskådlig, har blifvit en grundlag för
undervisningen i folkskolan. Denna grundsats framhålles i alla
metodiska läroböcker; den inplantas i dem, som utbildas till
lärare. Dock står det ännu illa till med tillämpningen deraf.
Så klagas det från andra länder, och vi måste, om vi vilja vara
rättvisa, instämma i denna klagan. En af orsakerna dertill, att
så mycket tomt formväsende ännu är rådande i vår folkskola,
torde vara, att man ej gjort sig tillräckligt reda för, huru
undervisningen i de särskilda ämnena bör vara beskaffad för att vara
åskådlig. Vi vilja derför i det följande göra några antydningar derom.
Låtom oss först vända oss till kristendomskunskapen!
Kri-stendomskunskapens föremål är kristendomen, sådan den
faktiskt föreligger i historien och erfarenheten. De sanningar, som
i kristendomskunskapen framställas, äro »grundade i säkert
intygade fakta i den yttre och inre erfarenheten». Vill man vinna
en fast och viss kunskap om Gud och hans förhållande till oss
och om vårt förhållande till honom, måste man känna dessa
fakta. Att begreppsmessigt framställa det ideala innehållet i
dem är den dogmatiska teologiens uppgift. Vid lösningen af
denna uppgift utgår hon sålunda från historien och
erfarenheten. Samma väg måste man äfven gå vid undervisningen i
kristendomskunskapen; i annat fall blifva de kristendomssanningar,
man meddelar, endast tomma formler. I folkskolan, i hvilken
kunskap i troslärans vigtiga sanningar skall meddelas, bör man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
