- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 1 (1882) /
30

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

besittning af ett större förråd af ord, hvilka de kunna rigtigt
uttala, och som vunnit någon öfning i att korrekt uttala satser.

Till uppgiften för undervisningen i modersmålet hör ock
att lära barnen förstå skriftspråket. För detta ändamål handleder
man dem till uppfattning af innehållet i det, som läses. De
beskrifningar och förklaringar, som härför äro erforderliga, böra
vara åskådliga. Ar det, som skall förklaras, något genom de
yttre sinnena förnimbart, något i rummet varande, bör läraren,
der sådant är möjligt och lämpligt kan ske, förevisa det
föremål, hvarom fråga är. När föremålet sjelft ej är till hands
eller lämpligen kan förevisas, åskådliggöres det genom en
modell eller en plansch. Har läraren ej tillgång till några sådana,
kan han sjelf afteckna det på svarta taflan eller gifva barnen
en föreställning deraf genom att erinra dem om och jemföra
det med något annat för dem bekant föremål. Läser man t. ex.
med barnen stycket »Hampa och lin» i Läsebok för folkskolan,
visar man dem några hamp- eller linstrån; läses stycket »Svalan»,
visas en plansch, hvarpå en svala är afbildad, eller ett
upp-stoppadt exemplar af en sådan; vid läsningen af stycket»
Ejder-gåsen» jemföre man denna med »ankan» o. s. v. — Ar det, som
skall förklaras, något, som ej kan uppfattas medelst förmedling af
de yttre sinnena, åskådliggör man det genom exempel,
berättelser, tilldragelser, som ligga inom den egna erfarenheten, o. d.

För att barnen måtte vinna säkerhet i rättskrifning, tillhålle
man dem att rigtigt uttala orden samt låta dem inpregla
ordbilderna i ögat. Först sedan meddele man de regler, hvilka hafva
praktiskt värde. Normalplanen föreskrifver derföre, att man bör
flitigt öfva barnen att redogöra för de i orden förekommande ljud,
ljudtecken och stafvelser och att afskrifva förut lästa ord,
meningar och hela läsebokstycken samt att man vid diktamensskrifning
bör välja sådana stycken, som förut blifvit lästa och afskrifna.

Såsom förberedelse för skrifning af uppsatser böra barnen
lära utantill lämpliga så väl prosaiska som poetiska stycken och
öfvas att ur minnet nedskrifva så väl dessa som delar af något
läroämne, som blifvit med dem genomgångna. Derjemte är det
af vigt, att de få upprepade gånger läsa stycken i läseboken,
hvilkas innehåll blifvit utredt och förklaradt.

Hvad slutligen beträffar språkläran, så bör man vid
behandlingen deraf ej gå från regeln till exemplet, utan från exem-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:44:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/1/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free