- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 1 (1882) /
59

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

För sådana personer (emigranter, lustresande o. d.), som endast
kunna använda några veckor eller dagar för att inhemta ett
nödtorftigt förråd af glosor, må det vara lämpligt och
nödvändigt att taga sin tillflykt till parlörer och dylika hjelpmedel,
men en skolas första mål är andlig utveckling, formell bildning
— och en sådan vinnes icke på denna praktiska väg.
Språkundervisningen, rätt bedrifven, är ett af de förnämsta medlen för
tankeförmågans utveckling, reflektionens väckande — och
borgareskolans lärjungar hafva lika stort behof som någon af ett
odladt förstånd. På samma sätt förhåller det sig med den
matematiska undervisningen. Åfven den vill man göra »praktisk»
genom att i lärjungarnes minne inplugga en hop satser och
formler utan att meddela dem insigt i dessas betydelse och
uppkomst. Mén genom en sådan tanketom minneskunskap vinnes
ej det väsentliga målet för den matematiska undervisningen: ett
följdrigtigt, lagbundet tänkande. Af de för den lärda skolan
och folkskolan gemensamma läroämnena finnes blott ett, som i
hvardera kräfver en väsentligen olika behandling, och det är
modersmålet. Det grammatiska studiet af detta kan och bör i
den lärda skolan bedrifvas under jemförelse med det tyska
språket, hvaremot samma studium, som för öfrigt för folkskolan har
en mera underordnad betydelse, i denna måste undvara detta
hjelpmedel. I de flesta ämnena kommer emellertid
undervis-ningssättet inom begge .slagen af skolor att blifva i
hufvud-sak lika.

Men finnes hvarken med afseende på läroämnen eller
undervisningsmetod någon väsentlig skilnad mellan den lärda
skolan och borgareskolan uti begges nedre klasser, så finnes ju
heller icke någon större anledning till att utrusta borgareskolan
med sådana klasser, d. v. s. hon bör icke vara sjelfständig. Till
detta resultat hafva vi kommit under förutsättning, att
främmande språk upptagas på borgareskolans undervisningsplan
redan i den nedra afdelningen.

Ar återigen icke detta förhållandet, utan gifver man
borgareskolan samma läroämnen, som folkskolan har, så försvinner
all skilnad mellan dessa två skolor. Hur man således än
inrättar den sjelfständiga borgareskolan, så kommer hennes nedra
afdelning att sammanfalla antingen med folkskolan eller med
den lärda skolan och är följaktligen under alla omständigheter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:44:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/1/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free