Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad sjelfva undervisningssättet beträffar, anser
normalplanen, att det väsentligen bör bestå i meddelande af enskilda
berättelser. Men dessa berättelser böra utgöra en
sammanhängande kedja, så att barnen ock få en inblick i gången af
fäderneslandets öden. Barnen böra sålunda lära känna så väl
tiden, när den omtalade personen lefde, eller den i fråga
varande händelsen timade, som ock sambandet mellan de
särskilda händelserna, på det de måtte kunna klarare uppfatta
dem och få en öfverblick öfver gången af det hela.
Normalplanens mening är sålunda, att för barnen skola framställas i
tidsföljd berättelser om de märkligaste händelser och mest
betydande personer, om hvilka vår historia talar, hvarvid
saksammanhanget mellan de särskilda händelserna bör korteligen
och enkelt meddelas. — I skolor med kortare undervisningstid
bör ett färre antal sådana berättelser behandlas, än i skolor
med längre; men i alla bör man meddela berättelser ur
historiens hela område och icke endast från något visst
tidehvarf.
Normalplanen tror nämligen icke, att ett torrt uppräknande
af händelser, namn och årtal kan utöfva något inflytande på
barnens sinne och vilja eller i öfrigt vara till något synnerligt
gagn i lifvet. Ja, äfven om man här och der inströr »allmänna
fraser och sentimentala talesätt», hjelper det dock icke. De
äro abstrakta tankar, hvilka hos barnen ej vuxit upp ur
åskådningens mark och vid hvilka de derför tänka alldeles intet
eller hvilka de uppfatta oklart eller falskt. Det är endast det
enskilda, konkreta, personliga, som tränger ned i barnens
innersta och verkar på deras hjerta och vilja.
Att åtskilliga folkskolelärare låta undervisningen i historia
hufvudsakligen bestå i inlärande af namn och årtal, beror väl
derpå, att de sjelfva fått undervisa på detta sätt i seminariernas
öfningsskolor; att de ej der kommit till insigt om historiens
stora vigt och betydelse vid uppfostran; att de ej under sin
utbildningstid fått intresse för detta ämne, som ofta nog kostat
dem mycket ansträngande arbete, utan att de ansett sig få
motsvarande vinst deraf hvarken i formelt eller materielt
hänseende. Till följd af allt detta hafva de, sedan de lemnat
seminarierna, behandlat undervisningen i historia med en viss
likgiltighet, hvilket bland annat visar sig deraf, att de ej sökt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
