Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunna vi träda i nära förbindelse med dem, som icke längre
som lefvande äro ibland oss. I det skrifna ordet talar till oss
så väl den närvarande tiden, som redan förgångna tider. Allt,
som andra iakttagit, erfarit, tänkt, känt och eftersträfvat, kunna
de uttrycka i skriftspråket, och vi kunna genom konsten att
läsa göra det till vår egendom och derigenom utbilda vår ande.
— Konsten att läsa bidrager kraftigt till gestaltningen af det
offentliga lifvet; är en mäktig häfstång för utvecklingen af
konst, vetenskap, industri och handel; är ett medel, som af
intet annat kan ersättas, för mångfaldigande och underlättande
af menniskornas förbindelse med hvarandra i alla afseenden;
derigenom kunna vi slutligen lära känna hvad Gud i sitt ord
uppenbarat om vår frälsning och salighet.
Konsten att läsa förutsätter konsten att skrifva.
Betydelsen af den senare inser man sålunda, om man gjort sig reda
för betydelsen af den förra. Men det har dröjt längre, innan
man lärt sig förstå, hvilken vigt skriffardigheten har för en
hvar, än innan man kommit till insigt om det värde,
färdigheten att läsa har för hvarje särskild menniska. Derför är
ock läsefärdigheten ännu i den dag, som nu är, allmännare’
spridd och högre uppdrifven än färdigheten att skrifva. Detta
beror ock derpå, att det kräfver en högre utveckling att
tydligt och klart framställa sina egna tankar än att tillegna sig
andras. — Emellertid gå bemödandena med allt större allvar
ut på att bibringa alla, äfven den fattigaste och ringaste,
förmågan att skriftligt uttrycka sina tankar.
Derutaf att man i skolan lär för lifvet, inser man vigten
deraf, att läse- och skriffardigheten med flit och allvar öfvas i
skolan.
Reformationen gaf folket Guds uppenbarade ord på
modersmålet. För att sätta alla i stånd att läsa det grundades
folkskolor. I dessa var till en början inlärandet af konsten att
läsa jämte kristendomskunskapen det enda föremålet för
undervisningen. Sedan dess har visserligen undervisningsämnena i
folkskolan ökats till antal; men färdigheten att läsa har dock
ej förlorat något af sin betydelse. Hon måste öfvas med all
flit ej endast för det värde, hon har för lifvet; utan ock för
den vigt, hon har för undervisningen i de öfriga
kunskaps–ämnena. — Högst ofullkomligt skulle folkskolan kunna uppnå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
