Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men städse skall en djupare uppfattning af läsningens och
skrifningens betydelse vid . undervisningen utgå derifrån, att
undervisningen deri är en hufvudbeståndsdel af
undervisningen i modersmålet; att man dermed afser att lära barnen att
förstå skriftspråket och att på detta uttrycka sina tankar.
In-sigten att läsning och skrifning höra till undervisningen i
modersmålet är ej gammal. Fordom ansåg man, att den mekaniska
läse- och skriffardigheten var hufvudsak. Man förstår ej, att
läsning och skrifning är ett begagnande af språket. Men
den, som med språkundervisning i folkskolan förstår något
annat än att lära förstå språket och att begagna det, han inser
ej betydelsen af de i fråga varande färdigheterna eller ock
löper han åtminstone fara att underskatta dem.
Det står emellertid fast, att en yttre färdighet vid läsning
och skrifning måste förefinnas. Man kan kalla denna den
tekniska eller mekaniska färdigheten. Denna är lika nödvändig
vid konsten att läsa och skrifva som vid all annan konst. Den
yttre färdigheten beror på utbildningen af de organer, hvilka
användas vid läsningen och skrifningen, alltså på utbildningen
af örat, ögat, språkverktygen och handen. Denna yttre
färdighet kallas ock den formela färdigheten. Stundom benämnes
hon äfven den elementära färdigheten, emedan hon utgör början
(grundlaget, förutsättningen) till all läsning och skrifning.
Denna elementära färdighet brukar man vanligen
hufvudsakligen betona vid undervisningen i läse- och skriffardigheten
i småskolan. I normalplanen för landets folk- och småskolor
föreslås derför, att barnen ej måtte uppflyttas från små- till
folkskolan förr, än de kunna läsa och säkert lättare stycken
samt skrifva läsligt. Redan i denna skolans lägsta afdelning
bör man dock börja handleda barnen till en riktig uppfattning
af innehållet och öfva dera att redogöra derför. Normalplanen
säger derför, att barnen, när de uppflyttas ur småskolan böra
ådagalägga, att de hafva någon öfning att redogöra för
innehållet i det lästa. Man bör ock i småskolan, så långt tiden
medgifver, öfva barnen i rättskrifning. De böra der åtminstone
inhemta så stor färdighet, att de kunna någorlunda felfritt
skrifva lättare ord och meningar.
När barnen lemna folkskolan, böra de ej endast kunna
läsa mekaniskt riktigt, utan ock innehållsenligt. Denna sida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
