Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gelium till icke kristna folk och befästa det här hemma, tända
lifvet genom uppbyggelse i tron och gudaktigheten. Ett icke
ringa antal af dessa troende hafva nu slagit sig på att äfven
reformera lära, kyrkoförfattning och församlingsordning, eller
ock förkasta de allt gammalt för att bilda nytt, så att man
snart kan tillämpa de bekanta orden: »Att mången lärer, som
han vill». Mången yngling beger sig, efter att till äfventyrs
hafva genomgått en skola för lekmannapredikanters utbildande
eller kanske ej ens detta, ut för att predika. Han drager allt
hvad nytt, han vet, »på banan an». Han tadlar det bestående
och dess förfäktare; han går sina vänner till mötes och
förvaltar nådemedeln; men det vill ändock icke rätt lyckas att
vinna en säker ställning. Han erfar allt mer, att »ingenting är
osäkrare än folkgunsten». Under sådana omständigheter anser
han måhända, att det är bäst att ju förr desto hellre försöka draga
sig undan. Men han kan ej gerna återgå till det kroppsarbete,
som han förut hade. Derför väljer han att såsom barnalärare
återgå till den kyrkas tjenst, hvars lära och författning han
i det fördolda och uppenbara sökt undergräfva. *) Af hennes
bröd vill han nu äta, af hennes lugn och skydd vill han nu
njuta. Och om detta vore intet annat än godt att säga, ora
också hjertats öfvertygelse vore förändrad, så att man med
ödmjukhet ville planta i de små Guds ord och med stillhet
och lugn åtminstone i hufvudsak böja sig under, hvad det
kyrkosamfund lärer, till hvars tjenare han önskar att blifva
antagen. Så är dock icke alltid händelsen. Tvärtom tänker
mången, att han med hvilka åsigter som helst, med hvilka
ensidigheter och skefheter som helst i lefnad och öfvertygelse
kan duga till barnalärare. Man tänker: »Jag är väl icke sämre
än en uppenbart ogudaktig lärare, och sådana finnas ju många»
eller »jag är ej sämre än en lärare, som ingenting tror af
gudomliga ting, och äfven sådana finnas ju». Man jämför sig
på detta sätt med det sämsta, som församlingen ty värr redan
eger, utan att besinna, att församlingen har nog och öfvernog
af en sådan vara. Derför händer ej sällan, att man t. o. m.
genom förställning, med undandöljande af sin verkliga
öfvertygelse söker föra dem bakom ljuset, som hafva att bestämma
vid lärares tillsättning, och upptäckes man, så höjas stora rop
#) På grund af färska exempel talar jag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
