Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle vid allmänna lärotimmar i klassrummet uppkallas i och
för praktiska öfningars anställande. Öfningar af sistnämnda
slag höllos under de första åren i de flesta seminarier, kanske
i alla, men de kommo år efter år mera ur bruk samt
afskaffa-des helt och hållet genom 1886 års seminariestadga. Men de
mera onaturliga skolöfningarna, som här ofvan blifvit omtalade,
förekommo endast undantagsvis i de reorganiserade seminarierna.
Jag har nu redogjort för de mer eller mindre lyckliga
anordningar, man vidtog, när det gällde att sammanhålla den
teoretiska undervisningen med de praktiska öfningarna. Det
återstår då att visa, i hvad mån lärarnes undervisningssätt kunde
tjäna såsom föredöme för elevernas undervisning i folkskolan.
Men huru skall det tillgå? Hvem kan säga det? Lyckligtvis
är det icke omöjligt. Metoden synes böra blifva, att jag
redogör för de grundsatser, som seminarielärarne i sin undervisning
gjorde gällande, och sedan låter läsaren själf döma, huruvida
och i hvad mån de äro tillämpliga vid undervisning i folkskola.
På rektorsmötet 1870 beslöto rektorerna att för följande år
afgifva en fullständigare redogörelse angående
undervisnings-sättet. Man hoppades att uti dessa redogörelser erhålla stoff
för en metodik. I en af dem läses följande: »De grundsatser,
från hvilka man vid undervisningen utgår, äro:
a) att göra undervisningen åskådlig: hit räkna vi i första
rummet att så länge dröja vid hvarje sak och så från alla sidor
betrakta den, att lärjungarne därom erhålla en klar
föreställning, samt att i sina delar så upplösa och särskilja de olika
undervisningsföremålen, att därigenom en tydlig och lefvande
bild vinnes af det hela;
b) att begränsa undervisningen: därmed förstå vi
hufvud-sakligen att icke utförligare behandla något ämne, än att
lärjungarne må kunna göra det till sin verkliga egendom samt
bringa det till själfständig användning;
c) att öfva eleverna uti att på samma gång tänka samt
enkelt, redigt och språkriktigt uttrycka sig;
d) att väcka kärlek och intresse för läroämnet och med
detsamma för lärarekallet, i den öfvertygelse, att
undervisningens syfte att vara uppfostrande endast på detta sätt tillgodoses;
e) att, så vidt sådant låter sig göra, med hänseende till de
olika utvecklingsstadier, på hvilka lärjungarne stå, sätta under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
