- Project Runeberg -  Tidskrift för folkundervisningen / Årgång 10 (1891) /
21

(1882-1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Skolbarnen åter få en mera grundlig och planmässig
undervisning, än de i allmänhet utom seminarieskolorna kunna erhålla.
Så länge seminarieeleverna med sina lärare måste vandra
omkring från skola till skola, utbildades de jämförelsevis föga för
lärarinne- och intet för uppfostrarinnekallet, och skolbarnen,
som alltid med en viss nyfikenhet betraktade de tillfälliga
lärarinnorna, hade mera skada än gagn af den ojämna och
oregelbundna undervisningen, som i själfva verket mera var
ett blott experimenterande än verklig undervisning.»

»Då de praktiska öfningarna skulle försiggå under
seminarie-lärarnes ögon, måste alla seminarieelever af samma klass vara
på en gång närvarande i skolan, men blott en i sänder kunde
undervisa, och denne, som blott sällan kom i tur att undervisa
i samma ämne, kände sig för hvarje gång osäker och besvärad
dels i följd af bristande öfning och bekantskap med de nyfiket
stirrande barnens kunskaper och förmåga och dels på grund af
den granskning, han trodde sig vara underkastad både af skolans
ordinarie lärare och af egna lärare och kamrater. På sätt de
praktiska öfningarna nu äro ordnade, försvinner osäkerheten snart,
och närvaron af lärare och kamrater, redan från böljan mindre
störande i den egna skolan, upphör äfven snart nog att
hämmande inverka på undervisningen.»

Men hvarför inrättade man icke genast en ordentlig
öfnings-skola, ordnad efter elevernas behof? Svaret är lätt att gifva.
Om det icke hade fordrats någonting annat än god vilja, hade
nog öfningsskolor blifvit inrättade långt före den tid, hvarmed
vi nu sysselsätta oss. Men nu fordrades därjämte först och
främst lärarekrafter och därnäst lokal och slutligen äfven
materiel. Så väl det ena som det andra kräfde penningar. Se där,
ett oöfverstigligt hinder! Anslaget till seminarierna räckte
knappast till de oundgängligaste behofvens fyllande.

Nådiga reglementet den 21 mars 1862 förutsätter tydligen,
att en öfningsskola skulle vara förenad med hvarje seminarium,
men då medel icke lämnades till en sådan skolas underhåll,
blef det i de flesta fall såsom förut. Föreståndaren fick
visserligen en hufvudlärare vid sin sida, men då de båda ålades 30
timmars tjänstgöring i veckan, hade de ingen tid öfrig att sköta
en skola. Då lokal fanns att tillgå, gjorde man dock försök.
Undervisningen upprätthölls då turvis af tredje klassens elever

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:45:42 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidsfolkun/10/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free