Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vi här ofvan antydt, brukar kalla praktisk, bör enligt vårt
förmenande förekomma i alla sådana folkskolor, där man kan
bereda-tillräcklig tid för den utan att göra för mycket intrång på de
ännu viktigare öfningarna för bibringande af språklig
bildning-Välbetänkt säger därför vår normalplan, att i skolor med kort
undervisningstid för de särskilda barnen eller med endast ert
lärare för skolans alla sex klasser uppsatsskrifning och särskild
undervisning i språklära må förekomma endast i det fall, att
erforderlig undervisning i den öfriga lärokursen i modersmålet
därigenom ej förhindras. Och i detta hänseende står vår
normalplan icke ensam. K. Heinemann säger t. ex. i sin läroplan för
den »enklassiga» folkskolan, som motsvarar skolan Litt. F. i vår
normalplan. »En särskild undervisning i grammatik tillåta yi
oss icke», och på ett annat ställe: »Den enklassiga byskolan gör
väl uti att drifva nästan alldeles ingen teoretisk-grammatisk
undervisning.»
D:r S. säger, »att alla folkskolans barn ej skola hafva en
sådan allsidig, mera omfattande språkbildning. Individer finnas,
som ej äro mottagliga för en sådan. Men tillfälle till sådan
undervisning bör beredas barnen i alla skolor, ej blott i »de
gynnsammast utrustade». Skall därför språkundervisningen i folkskolan
delas i två olika slag, högre och lägre, så bör till indelningsgrund
tagas barnens natur, ej skolornas yttre utrustning. Den förra
ensam är af principiell betydelse, karakteriserar en skillnad till
väsendet, den senare är någonting alldeles tillfälligt och
oväsentligt.» Vi bedja våra läsare fästa synnerlig uppmärksamhet vid
dessa märkliga ord. För det första synes det mig, att de i det
sammanhang, hvari de stå, och jämförda med hvad d:r S. på andra
ställen yttrar, innebära, att en fruktbringande språklig bildning är
väsentligen detsamma som insikt i språkets väsen och allmänna
lagar, eller åtminstone, att dylik språklig bildning ej skulle kunna
vinnas utan en sådan insikt. Att hvarken det ena eller andra
är sant, hafva vi i det föregående visat. Ar det fråga om en
högre grad af språklig bildning, då är visserligen en
sammanhängande, klar och grundlig insikt i språklära af nöden, men
någon högre språkbildning kan vår vanliga folkskola ej gifva.
Därför gör hon klokt i att begränsa undervisningen i
språklära just till sådant, som kan vara till största gagn vid
bibringandet af den 6pråkbildning, som en skola, hvilken arbetar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
