Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och ibland dessa finnas några med så stor begåfning, att de på
grund däraf borde få en djupare språkundervisning? Till dess
d:r S. har visat, huru hans mening i detta stycke kan följdriktigt
och öfverallt genomföras, må han ej förvåna sig öfver att vi
stå undrande och spörjande.
De anförda ordens innebörd synes vidare vara, att, då man
uppgör läroplan för en skola, man endast bör fästa sig vid
barnens begåfning. Lärotidens längd, lärarnes antal, skolans
indelning i klasser och andra yttre förhållanden få sålunda ej utöfva
något inflytande på kursernas omfattning eller på
undervisningens anordning. Visserligen är d:r S. ej den ende eller förste,
som uttalat den tanken, att barnens naturliga begåfning skulle
ensamt bestämma, hvari och huru de skola undervisas.
Pedagogikens historia bevarar minnet af personer, som hyst samma åsikt.
Men dessa hafva förkastat undervisning i skola och velat
förlägga undervisningen till hemmet. Äfven, om man gör detta,
torde berättigade inkast kunna göras mot en dylik undervisning.
Härmed vilja vi emellertid nu ej sysselsätta oss. Huru det skall
gå för sig att vid uppgörandet af en läroplan för en skola endast
fästa sig vid de särskilda barnens natur och ej vid skolornas
yttre utrustning, förstå vi ej. Vi hafva aldrig sett en läroplan,
som blifvit uppgjord på sådan grund allena. I alla land, från
hvilka vi haft tillfälle att se läroplaner, hafva de yttre
förhållandena tagits med, då man bestämt kursernas omfattning m. m.
Alla barn, som i Tyskland gå i den enklassiga skolan, få läsa en
mindre kurs i språklära än de, som gå i den treklassiga; de, som
gå i den fyrklassiga en mindre än de, som gå i den sexklassiga.
Vi hafva slutligen mot den teoretiskt-systematiska
undervisningen sagt, att det synes oss öfverflödigt att gifva barnen i
folkskolan dylik undervisning i språklära därför, att den har en
så stor formellt bildande kraft, och vi hafva ej kunnat finna
något skäl att gå ifrån denna vår åsikt. Finnes det ej någon
annan grund för meddelande af den ifrågavarande
undervisningen, så är den öfverflödig, ty man har andra medel, genom
hvilka man kan se den formella bildningen ännu bättre till godo.
Bäst torde man främja den hos folkskolans barn därigenom, att
man använder en utvecklande metod vid undervisningen i de
särskilda läroämnena, och därvid meddelar sådant, som med
hänsyn till folkskolans mål är af största gagn, och för hvilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
