Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
antalet ej är så ringa. Vi vilja nämna några från olika tider
och från olika land: Compayré, Reichardt, Hang och Voos,
Dietlein, Nowack, Norlén, Nadler och Schiirmann. Då
utrymmet ej medgifver, att vi anföra, hvad de yttrat rörande den
ifrågavarande saken, måste vi inskränka oss till att meddela
några ord af Fr. Nadler. Han säger: »Då i folkskolan
hufvud-vikten vid den grammatiska undervisningen ligger på att inlära
riktig satsbildning, så bör man lägga satsläran till grund därför.
Ordklasser och ordformer må uppträda, allt eftersom de
förekomma i läran om satsen o. s. v.»
Det andra moment, som d:r S. tadlar i vår lärogång är »att
låta barnen fullständiggöra ofullständiga satser. Mot dessa
öfningar invänder han, att de äro af ett synnerligen tarfligt och
andefattigt innehåll. Hvad den invändningen beträffar, vilja vi
endast hänvisa till tillämpningsöfningarna i d:r S:s lärobok i
form- och satslära och fråga, om ej innehållet i dem är lika tomt
och andefattigt. D:r S. säger vidare, att arbetet med dem blir
intresselöst. Så ser det ut, men i det stycket har jag en
bestämd erfarenhet att åberopa, i hvilken säkerligen många, som
användt förfaringssättet, skola instämma. Barnen utföra
verkligen arbetet med ett visst- nöje, hvilket torde bero dels därpå,
att de få arbeta på egen hand, och dels därpå, att de få
omväxling i arbetet. Med en viss nyfikenhet höra de sedan på huru
den ena och andra kamraten löst uppgiften. Slutligen säger d:r
S., att öfningarna äro för svåra på det lägre stadiet. Med
anledning däraf vilja vi fästa uppmärksamheten därpå, att de skola
efter vår anordning förekomma först i tredje klassen, således på
folkskolans öfre stadium. Såsom exempel på att öfningarna äro
för svära, anför d:r S., att han ej kunnat fundera ut, med hvilka
ord den ofullständiga satsen »— häst springer på —gatan» skall
fullständigas. Detta brukar dock ej göra barnen i tredje klassen
stort bufvudbry. Har nämligen läraren gifvit uppgiften: Sätt
framför häst ett ord, soro svarar på frågan: hvems hästen är?
och framför gatan ett ord, som säger, på hvilken gata hästen
springer, så hittar det ena på ett ord, det andra på ett annat, som
kan lämna svar på den framställda frågan. Lätt inses, att den
ifrågavarande öfningen ej är något i och för sig nödvändigt
moment af metoden. Den har sin grund i behofvet att få
lämpliga tysta öfningar. Då läraren har att undervisa flera klasser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
